Sammanfattning inför prov: Lag och rätt, SH, åk 7, v 47

Inför prov i samhällskunskap: ”lag och rätt” ­– det här ska du kunna så mycket som möjligt om,
(läs på och repetera i boken Samhälle idag 7, sidorna 74-99):

● Vilken myndighet gör vad i rättsprocessen?

Polisen – Griper misstänkta personer, förhör personer, letar bevis (utreder)

Domstolar (t. ex tingsrätt) Häktar misstänkta personer, förhör vittnen under ed, dömer, beslutar om straff (påföljd)

Sveriges Riksdag – Beslutar om och förändrar svenska lagar som polis och domstolar ska använda i sitt arbete

Kriminalvården – Ansvarar för fängelser, ger vård och utbildning i syfte att anpassa brottslingen till ett vanligt liv utan kriminalitet och droger, övervakar brottslingar (till exempel de som döms till fotboja) och villkorligt frigivna.

● Ungdomsbrottslighet.

Stöld, skadegörelse och rån tillhör de vanligaste ungdomsbrotten. Stöld och skadegörelse riktar sig enbart mot materiella saker, t. ex bilar, byggnader, mopeder, medan rån alltid riktar sig både mot saker och människor och även nästan alltid innehåller hot. Straffmyndig blir en person vid 15 års ålder, innan dess kan ingen dömas till fängelse, böter eller skadestånd.

● Från brott till straff.

Förenklad händelsekedja i rättsprocessen från brott till straff (i ordningsföljd):

Brott – gripande – anhållande – häktning – åtal – rättegång – dom – påföljd (straff)

● I rättssalen.

I domstolarna (t. ex tingsrätt) finns en mängd olika arbetsuppgifter/roller, till exempel åklagare och försvarsadvokat, några andra viktiga roller är:

Domare och nämndemän – dömer brottslingar och beslutar om straff (påföljd). Ofta görs det i så kallad enskild överläggning för att domare och nämndemän i lugn och ro ska kunna gå igenom hela fallet och även rösta om den åtalade är skyldig eller ej.

Målsägande – kallas den som blivit utsatt för brott (brottsoffret).

Tilltalad – är detsamma som åtalad, det vill säga den som misstänks för brott.

Påföljd – är detsamma som straff, det vill säga en del av domen.

Vittnen – personer som har sett och/eller hört saker i samband med det aktuella brottet. Vittnens betydelse är ofta avgörande för om en rättegång ska kunna genomföras. Hot mot vittnen som gör att de inte vågar berätta vad de har hört eller sett anses därför vara ett synnerligen allvarligt brott.

● Normer (oskrivna regler)

Normer är oskrivna regler som vi rättar oss efter för att vi uppfattar att omgivningen verkar kräva det, eller att det ger oss fördelar eller nackdelar. Exempel i Sverige: vi hälsar när vi möter personer vi känner, vi röker inte inomhus och vi slår inte små barn.

Normer förändras hela tiden – för 50 år sedan var det ok att röka inomhus nästan överallt och för 100 år sedan ansågs det självklart att vuxna fick slå sina barn hemma och i skolan. De mest effektiva lagarna bygger på normer – till exempel skulle bara en lag mot barnmisshandel inte vara särskilt effektiv om inte så gott som alla i samhället samtidigt tyckte att det var en bra lag som alla bör följa.