Genetik åk 9 ht 18/ vt 19

Människan har alltid förundrats över ärftlighetens mysterium. Man har sett att barnen liknar föräldrarna och att olika egenskaper går i arv generation till generation. Idag vet vi mycket om detta ärftlighetens mysterium och det är detta vi kommer att ägna första delen till.

Ord/begrepp att kunna

• Biologiskt arv, variation, proteinmolekyler, arvsanlagen, miljöfaktorer, egenskaper, kromosomer, gener, genetiskaa koden, mutation, vanlig celldelning, reduktionsdelning, klassisk genetik, kromosompar, recessivt (vikande) anlag, dominant anlag, könskromosomer, klon

Arbetsformer

• föreläsningar om de olika begreppen och teorierna
• laboration
• analysera och diskutera resultat från laborationer.
• arbetsuppgifter

     Material:

• PULS biologi 3:e uppl.: kap.Arv och utveckling s. 317 - 336
• PULS biologi FOKUS (lättläst): kap. Arv och utveckling s. 265 - 285
• ISBN inläsningstjänst:
  • Puls biologi grundbok 3:e uppl ISBN: 9121219676 kap.Arv och utveckling s. 317 - 336
  • Puls biologi FOKUS (lättläst) ISBN: 9789127616479 kap. Arv och utveckling 265 - 285
• Föreläsningsanteckningar (PPT, foto från tavlan eller egna)

Detta ska du kunna när arbetsområdet är slut för att nå godtagbara resultat

• Ha kunskaper om begrepp, teorier och modeller inom genetik (se "Inför provet")
• Ta ställning i frågor om genteknik och att resonera och motivera detta ställningstagande
• Genomföra en laboration i genteknik och skriva rapport

      Inför provet:

• Förstå och kunna använda centrala ord och begrepp.
• Känna till något om arvets och miljöns betydelse samt kunna ge exempel på egenskaper som styrs av det ena eller det andra
• Kunna överskådligt redogöra för kromosomernas byggnad och deras förmåga att dubblera sig
• Känna till att en gen är en bit av en kromosom (DNA).
• Kunna översiktligt berätta om hur proteiner tillverkas i cellerna.
• Kunna redogöra för hur en kroppscell delar sig genom vanlig celldelning (mitos).
• Kunna ange betydelsen av reduktionsdelning (meios) och i vilka delar av kroppen meiosen sker.
• Känna till vad ett anlag är och hur man kan ärva anlag.
• Förklara begreppen dominanta anlag och recessiva anlag.
• Med hjälp av ett korsningsschema kunna beskriva enkla nedärvningsfall.
• Känna till hur könet nedärvs.
• ha kunskap om mutationer och genetiska sjukdomar.
• Kunna ge exempel på könsbundet arv.
• Kunna förklara begreppen recessiva och dominanta sjukdomar och kunna ge exempel på sådana sjukdomar.
• Känna till att mutationer har olika verkan om de träffar kroppsceller eller könsceller.
• Kunna redogöra för vad en mutation är, hur den uppkommer och vad den kan orsaka.
• Känna till att skadade gener i en cell kan orsaka cancer.

Bedömning baseras på 

• Hur väl du genomför praktiskt arbete under laboration 
• Hur aktivt du deltar i klassrumsdiskussioner samt förmågan att förstå, förklara och använda de centrala begreppen i arbetsområdet
• Hur väl du uppnår målen genom observationer (lab), uppgifter och prov
• Hur väl du resonerar och motiverar ställningstagande i uppsatsen

Tidsplan

• Ämnesområdet pågår under veckorna 46 t.o.m. 38 (biologin fortsätter till v. 5)
• Provdatum 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
• Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.
• Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
• Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
• Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
• Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin.
• Fältstudier, experiment och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.
• Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.

Kriterier

• Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
• Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
• I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier.
• Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
• Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Uppgifter

Könsbundet arv

Vissa genetiska sjukdomar sitter på X kromosomen. I den här uppgiften ska du undersöka hur blödarsjuka drabbar män och kvinnor.

Genetikuppgift: Svarta och vita kaniner

Vi studerar arvsgången hos två homozygota kaniner, den ena för anlaget svart päls och den andra vit. Vi korsar sedan avkomman med varandra och tittar på hur genotyp kan skilja sig från fenotyp. Vi övar även på att göra korsningsschema. Du bedöms på din förmåga att använda begrepp och förklara utifrån biologiska teorier. Endast betyget E är möjligt för denna uppgift.

Källkritisk granskning

Hej! I den här uppgiften finns det vissa moment där det står att vi ska diskutera i klassen/ bilda gruppen men försök att göra dessa moment på egen hand. Om det behövs kan du komma och diskutera med mig.

Prov: Genetik

Läs sid. 318 – 326, 328 – 333 i boken