Sv - Skriva en egen barnbok

Ni/du ska skriva en barnbok som är anpassad för barn ca. 3-7 år. Ni ska anpassa språket till mottagaren. Självklara inslag i bilderboken är ett korrekt språk, men även en tydlig dramaturgi är viktig för att målgruppen ska förstå innehållet.

Ni ska dessutom skapa/hitta bilder som förstärker och förtydligar bokens handling.

Längst ned finns två böcker som PDF att titta på så att ni får en bild av hur de färdiga böckerna kan se ut.

Steg 1

Inledande lektion  

– Läsa bilderböcker

Vi tittar på många olika bilderböcker för att se hur de ser ut och för att se hur man kan skriva.

 

– Hur gör en riktig författare?

Först måste vi analysera proffsen tillsammans. Analysera betyder undersöka, testa, plocka isär och titta supernoga på detaljer.  

Hur gör egentligen författarna för att skriva en riktigt bra berättelse?

• Ni ska först arbeta i grupper om tre till fyra personer.
• Ni tar en bok i taget och har en "speeddating" med den under ca. 10 min. Sedan går boken vidare till nästa grupp och ni får en ny.
• Ni tittar på huvudpersoner, miljön, hur många karaktärer boken innehåller och var utspelar boken sig.

Delarna som analyseras:

• Personer (Vem/vilka)
• Platser (var)
• Problem (vad händer)
• Lösning
• Slut

Ni skriver ner informationen om alla böcker och försöker hitta likheter mellan böckerna. Detta moment tar ca 10-15 minuter per bok. Vi sammanfattar sedan tillsammans i vad alla grupper kommit fram till i helgrupp.

Sedan använder ni analysen av det proffsen gjort när ni ska fantisera ihop era egna böcker.

 

Steg 2

Uppgiften – Instruktioner steg-för-steg

Bilderböckerna skrivs parvis. Ni börjar med att göra en grovplanering, t ex med en tankekarta, där ni funderar på

• Huvudpersoner – inte för många (1-3 st)
• Var utspelar sig boken
• Vilket problem uppstår
• Hur problemet förvärras
• Hur huvudpersonerna försöker lösa det?
• Slutet

Bolla idéerna med några klasskamrater och hjälp varandra att komma på idéer. Detta kan ni göra genom man använder sig av tankekartan och funderar tillsammans vilka som kan vara huvudpersoner, hur de kan se ut och vad de har för egenskaper. Jämför med analysen av proffsen och fundera på vad de gjorde och hur kan ni göra det med era karaktärer.

 

Bifogade filer

Molly börjar på dagis

Morotskakan

 

Här finns fler exempel:

Klicka här för att komma till Luckstaskolans e-bibliotek

 

Steg 3

Skrivprocessen

Ni startar ert skrivande tillsammans. Bilder kan skapas/hämtas parallellt eller när skrivandet är klart. Tänk på de böcker som vi tittade på i början för att planera hur mycket text proffsen brukar ha på varje sida.

 

Steg 4

Lämna in er bok för sambedömning och för att få och ge respons.

 

Ni ska sedan bearbeta texten och lämna in den igen.

 

Steg 5

Publicera – Att läsa för en riktig mottagare

När ni fått er bok "godkänd" av "förlaget" gör ni er bok till en e-bok (pdf) så att den går att läsa på dator eller surfplatta.

Vi går till ex. förskoleklass, lågstadiet och andra intresserade klasser och läser upp våra böcker för eleverna i mindre grupper.

 

 

 

 

Arbetet är inspirerat av
Jimmie Nordberg, Lucksta, Matfors
www.lektionsbanken.se

 

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
• Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.