Årsplanering NO åk 4-6

Årsplanering NO åk 4-6

Årsfördelning i NO och Teknik åk 4-6 

 

Avstämt med det centrala innehållet i Lgr 11 Reviderad 2018. 

 

Åk 4 

(Material: Koll på NO 4) 

 

Biologi 

Skogen (kap. 1) 

 

Naturen på hösten (kap. 2) 

 

Naturen på vintern (kap. 4) 

 

Vår och sommar (kap. 7) 

 

Sjöar och vattendrag (kap. 6) 

 

Fotosyntesen (finns ej med i Koll på NO 4) (biologi och fysik) 

 

Klassificering av djur och växter (finns ej med i Koll på NO 4) 

Finns delvis med i kap. 3 i Koll på NO 6, Livets utveckling 

 

Biologins metoder och arbetssätt (från Lgr 11, reviderad 2018) 

• Historiskt perspektiv, t.ex. kända upptäckter och deras betydelse för människan. 

• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. 

• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. 

• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg. 

• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier. 

 

Fysik 

Värme, kyla och väder (kap. 3) 

 

Fysikens metoder och arbetssätt (från Lgr 11, reviderad 2018) 

• Historiskt perspektiv, t.ex. kända upptäckter och deras betydelse för människan. 

• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. 

• Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar. 

• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg. 

• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier. 

 

Kemi 

Vatten och luft (kap. 5) 

 

Fotosyntesen (finns ej med i Koll på NO 4) (biologi och fysik) 

 

Kemins metoder och arbetssätt (från Lgr 11, reviderad 2018) 

• Historiskt perspektiv, t.ex. kända upptäckter och deras betydelse för människan. 

• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. 

• Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. 

• Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen. 

• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. 

• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg. 

• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier. 

 

Åk 5 

(Material: Koll på NO 5) 

 

Biologi 

Europas sista vildmark? (kap. 1) 
Utvärdera om detta kapitel behövs, finns redan mycket biologi i 4:an om skog och natur. 

 

Kroppen (kap. 2) 

• Vad innehåller maten 

• Matspjälkningen, tallriksmodellen 

• Kroppen behöver energi, förbränning och fotosyntes 

• Andningen, vad händer när man röker, astma och allergi 

• Blod och hjärta 

• Kroppens reningsverk, kroppens eget försvar, vaccinering 

• Muskler 

• Skelettet, tänder 

• Livets början - och slut, att bli gammal 

 

Våra sinnen (kap. 3) 

• Synen och ögat, synfel, synskador (ej ljus) 

• Hörsel och örat, hörselskador (ej ljud) 

• Luktsinnet 

• Smaksinnet 

• Känsel och hud 

• Hjärnan och nervsystemet 

• Eventuellt kost-, sömn- och motionsvanor 

• ANT (alkohol, narkotika och tobak), frågor och svar om droger 

 

Kust och hav (kap. 6) 

Utvärdera om detta kapitel behövs, finns redan mycket biologi i 4:an om skog och natur. 

 

Biologins metoder och arbetssätt (från Lgr 11, reviderad 2018) 

• Historiskt perspektiv, t.ex. kända upptäckter och deras betydelse för människan. 

• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. 

• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. 

• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg. 

• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier. 

 

Fysik 

Energi (kap. 4) 

• Vad är energi? 

• Vad behöver vi energi till? (energi till hemmen) 

• Elektricitet (vilka ämnen leder ström) 

• Magnetism 

• Energikällor (förnybar energi, icke förnybar energi) 

• Människans påverkan (växthuseffekten, framtidens energi) 

• Batterier 

 

Ljus, ljud (kap. 3) 

Finns med som del när det handlar om Våra sinnen. 

 

Fysikens metoder och arbetssätt (från Lgr 11, reviderad 2018) 

• Historiskt perspektiv, t.ex. kända upptäckter och deras betydelse för människan. 

• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. 

• Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar. 

• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg. 

• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier. 

 

Kemi 

Kemi och miljö (kap. 5) 

• Vad är kemi? 

• Atomer och molekyler (atomernas kretslopp) 

• Kemiska reaktioner 

• Lösningar 

• Blandningar 

• Surt och basiskt 

Innefattar även vanliga kemikalier i hemmet och samhället. 

• Vårt avfall (återvinna) 

• Människans påverkan (kemi kan lösa problem) 

 

Kemins metoder och arbetssätt (från Lgr 11, reviderad 2018) 

• Historiskt perspektiv, t.ex. kända upptäckter och deras betydelse för människan. 

• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. 

• Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. 

• Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen. 

• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. 

• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg. 

• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier. 

 

Åk 6 

(Material: Koll på NO 6) 

 

Biologi 

Livets utveckling (kap. 3) 

 

Anpassningar i naturen (kap. 5) 

 

Befruktning och fortplantning (kap. 6) 

Innefattar även kärlek, ansvar, relationer, identitet, jämställdhet, pubertet och reproduktion. 

 

Biologins metoder och arbetssätt (från Lgr 11, reviderad 2018) 

• Historiskt perspektiv, t.ex. kända upptäckter och deras betydelse för människan. 

• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. 

• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. 

• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg. 

• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier. 

 

Fysik 
Universum (kap. 1) 

Innefattar även tidmätning. 

 

Rörelse och kraft (kap. 2) 

 

Fysikens metoder och arbetssätt (från Lgr 11, reviderad 2018) 

• Historiskt perspektiv, t.ex. kända upptäckter och deras betydelse för människan. 

• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. 

• Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar. 

• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg. 

• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier. 

 

Kemi 

Ämnen runt omkring oss (kap. 4) 

T.ex. kolets kretslopp. 

 

Äldre tiders beskrivning av materians uppbyggnad, t.ex. de fyra elementen (finns ej med i Koll på NO). 

 

Kemins metoder och arbetssätt (från Lgr 11, reviderad 2018) 

• Historiskt perspektiv, t.ex. kända upptäckter och deras betydelse för människan. 

• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. 

• Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. 

• Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen. 

• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. 

• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg. 

• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.
• Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
• Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
• Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
• Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
• Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
• Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.
• Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.
• Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.
• Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling.
• Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
• Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.
• Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
• Människan i rymden och användningen av satelliter.
• Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.
• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.
• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
• Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
• Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.
• Vattnets egenskaper och kretslopp.
• Luftens egenskaper och sammansättning.
• Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
• Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
• Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.
• Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.
• Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.
• Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
• Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap.
• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
• Några metoder för att dela upplösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Kriterier

• Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
• Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
• Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen.
• Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
• Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp.
• I enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen.
• Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
• Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
• Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
• Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.
• Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
• Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
• Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen.
• Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
• Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp.
• I utvecklade och underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen.
• Eleven kan också förklara och visa på samband mellan människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
• Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på samband kring organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
• Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
• Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
• Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
• Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
• Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins begrepp.
• I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen.
• Eleven kan också förklara och visa på mönster hos människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
• Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
• Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
• Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp.
• I enkla och till viss del underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.
• Eleven kan också beskriva och ge exempel på energikällor, energianvändning och isolering med viss koppling till energins oförstörbarhet och flöde.
• Dessutom beskriver eleven och ger exempel på himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för enkla resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.
• Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.
• Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
• I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen.
• Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
• Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp.
• I utvecklade och underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.
• Eleven kan också förklara och visa på något enkelt samband mellan energikällor, energianvändning och isolering med relativt god koppling till energins oförstörbarhet och flöde.
• Dessutom förklarar eleven och visar på samband kring himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för utvecklade resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.
• Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
• Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.
• I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.
• Eleven kan också förklara och visa på olika enkla samband mellan energikällor, energianvändning och isolering med god koppling till energins oförstörbarhet och flöde.
• Dessutom förklarar eleven och visar på mönster i himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för välutvecklade resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.
• Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
• Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp.
• Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning.
• I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling.
• Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
• Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.
• Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp.
• Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning.
• I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling.
• Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
• Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning.
• I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling.