Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Bygga Svenska steg 2

Skapad 2018-11-27 08:16 i Sjögrenska gymnasiet Knivsta
Grundskola 7 – 9 Svenska som andraspråk
Bygga svenska är utarbetat för introduktionsprogrammet av Skolverket och finns i 5 steg.

Matriser

SvA
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva -STEG 2

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 2

LYSSNA
Eleven urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång
Eleven visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång, till exempel genom att ställa och svara på enkla frågor
Eleven förstår och följer en vanlig instruktion i flera steg med stöd av sammanhanget
Eleven uppfattar och förstår frekventa vardags- och ämnesrelaterade ord och fraser som lärare tagit upp i undervisningen

TALA
Eleven presenterar en kort förberedd uppgift i mindre grupp, till exempel genom att berätta om sitt första hemland, och svarar på enkla frågor från kamrater och lärare
Eleven deltar med stöttning i enkla samtal, till exempel genom att berätta om upplevda erfarenheter och om sådant som händer i olika skolsituationer
Eleven förhandlar på ett enkelt sätt om betydelsen av ord, fraser och innehåll
Eleven uttrycker på ett enkelt sätt åsikter, värderingar och jämförelser
Eleven använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och i ämnesundervisningen
Eleven börjar uttrycka sig med en viss precision både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att börja skilja mellan olika tempusformer, använda modala hjälpverb följt av infinitiv, börja använda substantivets böjningsformer och flera former av pronomen, börja använda tidsbisatser, enkla partikelverb och genom att mer sällan utelämna kopulan
Eleven gör förenklingar, till exempel genom att i hög grad använda rak ordföljd
Eleven har, med stöd av sammanhanget, ett i huvudsak begripligt uttal och använder i inövat tal en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser

LÄSA
Eleven vet att olika texter kan ha olika syften och visar detta i samtal om olika texters övergripande funktion
Eleven återger med stöttning huvudinnehåll och enkla händelseförlopp i texter med ett för eleven i huvudsak känt ordförråd
Eleven kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text och svara på frågor som: Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord?
Eleven tolkar information i texter och svarar på frågor, även om svaren inte direkt går att utläsa av texten. Till exempel: Varför springer Amina? Finns det något i beskrivningen som du tror stämmer också för andra rovdjur?
Eleven gör relevanta kopplingar mellan texters innehåll och egna kunskaper och erfarenheter för att bekräfta och befästa sin förståelse samt reflekterar över texter och svarar på frågor som: Vad tycker du att de ska göra?
Eleven kan i viss utsträckning använda sig av sammanhanget, texten eller delar av ord för att ringa in betydelsen av okända ord i texter
Eleven tolkar skrivtecken och grafiska markeringar, till exempel rubriker på olika nivåer, talstreck och citationstecken i dialogtext. Eleven använder också bilder och andra multimodala resurser som en del i sitt meningsskapande

SKRIVA 2A
Eleven använder referensbindning i form av vanliga pronomen
Eleven använder enkel textbindning i form av vanliga konjunktioner (och, men, eftersom) och adverbial (därför, sedan, efter idrott, på kvällen)
Eleven skriver med en viss variation i meningsbyggnaden, till exempel både samordnade satser: "Elin gick efter Jasper och tog hans hand men han släpte hand och gick fram..." och underordnade satser: "jag gillar när han säga mig råd..."
Eleven har ett personnära och vardagligt ordförråd i personbeskrivningar och berättelser, och mer ämnesrelaterat i andra genrer. Eleven använder också mindre frekventa ord, till exempel dröja, korg, sakna
Eleven använder utbyggda nominalfraser, till exempel "många kända personer; min bästa kompis i hela världen"
Eleven använder viss grundläggande interpunktion och börjar använda styckeindelning

SKRIVA 2B
Eleven skriver med en större variation i meningsbyggnaden och har en större repertoar i fråga om bisatser, samt börjar använda indirekt anföring, till exempel: "de började att springa men kaninen somnade en stund för att om kaninen tävlad; direkt skulle vinna eftersom kaninen var snabbare" (tre bisatser); "de frågar vem som har prutat" (indirekt anföring)
Eleven använder ett ordförråd som huvudsakligen är vardagligt och konkret, men med en viss variation i form av mindre frekventa ord, till exempel sportig, lyxhotell, respektera, onda människor, hjälpsam, glänta i skogen, liksom partikelverb som till exempel titta till. I beskrivande texter använder eleven ämnesrelaterade och skriftspråkstypiska ord, till exempel jordbruket, industriella revolutionen, gruvor, jordbruk, odla, slutligen
Eleven börjar använda nominaliseringar som förlamning, liksom längre utbyggda nominalfraser, till exempel ett skåp med pengar, alla människor som bodde i by
Eleven börjar använda bildspråk i form av liknelser och metaforer, till exempel "som finns det väg; jag sparar min tanke i min hjärna och säger ingenting"
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: