Tidningsprosa, argumentation och insändare

Kan vad som helst bli en nyhet? Kan man känna igen vissa drag i en nyhetsartikel? Kan nyhetsartiklar se ut på olika vis? Hur kan man påverka andra människor, och vad ska man tänka på när man skriver en insändare? Detta, och en hel del annat, ska vi gå igenom under den här svenskkursen som ska hålla på fram till jul!

Under detta arbetsområde kommer vi att gå igenom de olika delarna i en tidning (repetition från vårterminen år 6). Vi kommer att gå i genom vad som krävs för att en händelse ska bli en nyhet. Vi kommer att titta på skillnaderna mellan notiser och nyhetsartiklar. Denna del avslutas med ett test som dels kollar av om du har koll på nyhetsartiklar och notiser, dels kollar av hur god din läsförståelse är. Inlärningen kommer att ske genom en kurs i Clio som heter "Olika typer av tidningar, artikel, notis"; genom lärarledda genomgångar; och genom arbete med tidningar, där vi har tillgång till klassuppsättningar av UNT.

Nästa del i kursen är muntlig. Vi går igenom Clio-kursen "Lyssna på vad jag säger", där man på olika sätt får diskutera och argumentera för sin åsikt. Detta ligger till grund för den avslutande delen av kursen, som består av att skriva insändare. Vi kommer som förberedelse att gå igenom insändarens struktur, läsa insändare i UNT, samt att skriva en insändare tillsammans i klassen. Sedan skriver ni en varsin insändare, som kommer att bedömas.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.

Kriterier

• Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ettändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
• Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse
• Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
• Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
• Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.