Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Dystopier -19

Skapad 2018-12-01 17:53 i Förslövs skola F-9 Båstad
Grundskola 9 Svenska
Dystopi är en genre inom film och litteratur som skildrar en mörk framtid där befolkningen systematiskt förtrycks av en totalitär stat. Vi läser en dystopi "Den utvalde" och har textsamtal utifrån elevernas reflektioner. Eleverna kommer även att göra en enskild slutuppgift kring boken. Vi jobbar med den utifrån diskussionsuppgifter och tränar samtal utifrån muntligt nationellt prov-modell. Vi jobbar med olika textgenrer utifrån temat. Vi skriver argumenterande text, krönika och dystopisk novell, brev.

Innehåll

Syfte - förmågor från kursplanen:

  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

 

Konkretisering av målen – detta visar du genom att:

I boksamtal/samtal 

  • Du visar att du kan samtala och diskutera genom att delta i diskussioner och beskriva dina åsikter samt motivera dem.
  • Du visar att du kan lyssna på dina kamrater för att bidra till att samtalet fungerar.
  • Du visar att du kan föra ett samtal vidare genom att kommentera och fylla i det som kompisen har sagt samt genom att ställa följdfrågor.
  • Du visar att du kan vara en samtalsledare och leda en diskussion, fördela ordet och se till att alla kommer till tals och att diskussionen förs framåt.

Läsa Den utvalde/annan text (noveller, debattartiklar, faktatext och krönika)

  • När du samtalar kring "Den utvalde", visar du förmågan att läsa, analysera och resonera kring bokens karaktärer, handling och budskap.
  • Du läser noveller och andra texter och visar att du förstår uppbyggnaden genom samtal och reflektioner.

 Skriva:

  • När du skriver en novell samt kortare person- och miljöbeskrivning visar du förmågan att skriva en berättande text med gestaltning med anpassning till textens typiska drag och uppbyggnad, samt anpassa din text efter språkliga normer som stor bokstav, skiljetecken samt att du kan variera din text med hjälp av adjektiv och substantiv. Du visar även att du kan hålla dig till rätt tempus på verben.

     

När du skriver resonerande text/argumenterande text/krönika, visar du att du kan skriva olika slags texter med språklig variation, utvecklad textbindning och anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

 

 

Undervisning

 Vi ser olika klipp och pratar om genren "dystopi" och lyfter några exempel på dystopier. Vi utgår från olika diskussionsfrågor och tränar på att samtala/diskutera utifrån den modell som används i nationella provet, när vi ser även på filmen. Vi tränar på att dela med oss av våra åsikter (resonera utvecklat), lyssna på våra kamrater,  leda ett samtal, ställa följdfrågor och sammanfatta det viktiga i samtalet.

 

·        Vi läser "Den utvalde". I samband med läsningen samtalar vi och skriver kring bokens handling, genrer, karaktärer och budskap.

 

 

 

Vi tränar på olika textgenrer som resonerande text, argumenterande text (debattartikel, insändare) och krönika. Vi läser olika texter i genren och diskuterar texttyp, men även innehåll, samt skriver några av de olika texttyperna.

 

Bedömning

Din förmåga att samtala och framföra dina åsikter. (matris)

Din förmåga att bidra till att samtalet fungerar genom att ställa frågor. (matris)

Din förmåga att förbereda och genomföra en muntlig framställning med anpassning till syfte och sammanhang. (matris)

Din förmåga att läsa och förstå, analysera och resonera kring bokens karaktärer, handling och budskap.(matris)

Din förmåga att skriva en novell där du får med det som är typiskt för en sådan text vad gäller innehåll, språk och stil. Dessutom bedöms din förmåga att följa språkliga normer, såsom stor bokstav, skiljetecken samt regler för dialog. (matris)

Din förmåga att ge respons och bearbeta din novell, utifrån respons. (matris)

Din förmåga att skriva olika texter med anpassning till texttyp och språkliga normer och strukturer.(matriser)

Matriser

Sv
Läsförståelse

Läsförståelse

>
>
>
>
Förutspå vad som ska hända
Du kan berätta någon tanke om kommande händelser.
Du kan berätta något om vad du tror har hänt innan handlingen börjar och vad som skulle kunna hända sedan.
Du kan berätta mer utförligt och förklara vad du tror har hänt innan handlingen börjar och vad som skulle kunna hända sedan.
Du bygger dina slutsatser tydligt på tidigare kunskaper och erfarenheter och på sådant som du ser och förstår av texten.
Reda ut svåra ord och oklarheter.
Du antecknar vissa ord som du sedan slår upp.
Du kan gå tillbaka i texten, sakta läsa om och ta reda på svåra ord.
Du kan gå tillbaka i texten, läsa om, ta reda på svåra ord och använda ledtrådar i texten för att dra egna slutsatser.
Du klarar av att reda ut mycket svåra ord, komplicerade meningar och drar tydligt egna slutsatser.
Formulera och svara på frågor om vad som har hänt och vad som ska hända sedan.
Du kan skriva någon fråga på en ytligt nivå och någon fördjupad om bokens innehåll
Du formulerar frågor som till viss del fördjupar förståelsen av bokens innehåll.. Du kan svara på frågor kopplade till texten. Du gör försök till att förklara dina svar.
Du formulerar frågor som fördjupar förståelsen av bokens innehåll och som kräver att kopplingar kan dras eller samband kan synliggöras. Du kan svara på frågor kopplade till texten. Du kan förklara dina svar med tydlig koppling till texten.
Du kan på ett genomtänkt vis formulera frågor för att fördjupa, belysa, förklara, tydliggöra både helheten och olika delar av textens innehåll. Du kan förklara tydligt och personligt hur du har kommit fram till dina slutsatser.
Kunna sammanfatta vad man har läst.
Du kan återberätta med stöd från lärare eller andra elever vissa delar av bokens innehåll.
Du kan återberätta delar av innehållet med stöd från lärare eller andra elever.
Du kan återberätta innehållet. När du återberättar tydliggör du hur händelserna och innehållet hänger ihop.
Du kan återberätta självständigt, sammanhängande och levande viktiga och centrala delar av textens innehåll.
Se och resonera kring budskap
Du har svårt att se textens budskap utifrån din förståelse. Du beskriver någon tanke men denna stannar endast vid ett påstående. Du gör kopplingar till dina egna erfarenheter men kopplingarna är inte utifrån textens budskap.
Du kan tolka enkla budskap och koppla till något du själv har upplevt eller har kunskap om dvs. egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor. Du beskriver din tanke kring budskapet och resonerar genom att ge något exempel, visa på fördelar och nackdelar samt koppla till dina egna erfarenheter och kunskaper om omvärlden på ett enkelt sätt.
Du kan tolka tydligt framträdande budskap och budskap som kan läsas mellan raderna i texten. Du förklarar med exempel från texten. Du beskriver dina tankar kring budskapet och resonerar utvecklat genom att ge några exempel, problematisera och se texten ur olika perspektiv. Du kan också göra utvecklade kopplingar mellan texten och främst dina egna erfarenheter men också med din kunskap om omvärlden.
Du kan hitta budskap som är dolda. Du beskriver dina tankar kring budskapet och resonerar välutvecklat genom att ge flera träffande exempel och problematisera så att resonemanget fördjupas. Du kan göra både personliga och allmänna kopplingar mellan texten och omvärlden och andra texter.

Sv
Skriva novell

Nivå 1
Nivå 2
.
Nivå 3
Nivå 4
.
Innehåll
Din text följer inte "novellreceptet" och/eller saknar en röd tråd.
Din text är i huvudsak skriven utifrån "novellreceptet och har en röd tråd som är relativt lätt att följa
Din text är väl anpassad till "novellreceptet" och har en tydlig röd tråd som är lätt att följa. Novellen är inte endast kronlogiskt uppbyggd, utan innehåller t ex tillbakablickar
Din text är mycket väl anpassad till "novellreceptet" och har en tydlig röd tråd som är mycket lätt att följa. Novellen är mer avancerat uppbyggd med t ex parallellhandling, inre monolog och/eller tillbakablickar
Dialog
Texten innehåller ingen dialog.
Texten innehåller dialog som inte för berättelsen framåt.
Dialogen för berättelsen framåt.
Dialogen för berättelsen framåt, ger en bild av personernas karaktär, samt är trovärdiga.
Person- och miljöbeskrivning
Din text saknar beskrivning av personer och miljö.
Din text innehåller enkla gestaltande beskrivningar.
Din text innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar.
Din text innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar
Språk
Din text har stora brister vad gäller stavning, skiljetecken och/eller verbens tempus. .
Din text är skriven med viss språklig variation och är i huvudsak anpassad till språkliga normer. Du är så gott som säker på skrivreglerna.
Din text är skriven med relativt god språklig variation och är väl anpassad till språkliga normer. Du är säker på skrivreglerna.
Din text är skriven med god språklig variation och är väl anpassad till språkliga normer. Du är säker på skrivreglerna
Kamratrespons
Du har ännu inte visat förmåga att ge respons på en kamrats text.
Du kan ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad.
Du kan ge utvecklade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad.
Du kan ge utvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad.
Bearbetning
Du har ännu inte visat förmåga att bearbeta din text utifrån respons.
Du kan utifrån respons bearbeta din text mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Du kan utifrån respons bearbeta din text mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
Du kan utifrån respons bearbeta din text mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett mycket väl fungerande sätt.

Sv
Muntlig presentation och Samtal

Presentation

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
innehåll
Du nämner något om texten men sammanfattar mest.
Du gör en enkel sammanfattning av avsnittet. Du framför åsikter om innehållet utifrån frågorna du har förberett, med enkla och till viss del underbyggda argument.
Du gör en utvecklad sammanfattning av avsnittet. Du framför åsikter om innehållet utifrån frågorna du har förberett, med utvecklade och relativt väl underbyggda argument.
Du gör en välutvecklad sammanfattning av avsnittet. Du framför åsikter om innehållet utifrån frågorna du har förberett, med välutvecklade och väl underbyggda argument.
Kommunikation
Din text är till stora delar begriplig för lyssnarna. Din text är uppbyggd så att man i stort sätt kan ta till sig och förstå innehållet. Du strävar efter att titta upp och tala tydligt.
Din text är begriplig för lyssnarna eftersom texten är uppbyggd så att man tar till sig och förstår innehållet. Du visar viss an passning till mottagaren genom att titta upp, tala tydligt och visa engagemang.
Din text står på egna ben och kommunicerar väl med lyssnarna. Du visar relativt god anpassning till mottagaren genom att titta upp, tala tydligt och presentera dina tankar på ett intresseväckande sätt eller engagerat sätt
Din text står på egna ben och kommunicerar mycket väl med lyssnaren. Du visar god anpassning till mottagaren genom att titta upp, tala tydligt och presentera det du vill säga på ett intresseväckande och engagerat sätt.
Språk
Du använder inte alltid ett fungerande språk för mottagarna ex. du använder slang och svordomar
Du använder ett i huvudsak fungerande språk för mottagarna ex. ordval
Du använder ett reltaivt väl fungerande språk för ämnet och mottagaren ex. ordval
Du använder ett väl fungerande språk för ämnet och mottagarna tex. ordval.

Samtalet

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Tala själv och samspela
Hur jag yttrar mig i samtalet
Du deltar sparsamt i samtal och behöver stöd.
Du deltar med frågor och argument i samtal. Du kopplar det du säger till ämnet och till vad någon annan har sagt. Du har enkla och till viss del underbyggda argument.
Du utvecklar innehållet i samtalet genom att t.ex. kommentera, argumentera, ställa frågor, analysera, värdera och jämföra och för på så sätt diskussionen framåt. Du har relativt väl underbyggda argument ex. med stöd i boken eller exempel.
Du är drivande och visar förmåga att engagera andra i samtal. Du vänder dig till flera och kopplar ihop vad andra har sagt. Du utvecklar innehållet i sam-talet genom att sammanfatta, tolka, dra slut-satser och föreslå lösningar och bidrar till att diskussionen fördjupas eller breddas. Du har välutvecklade och väl underbyggda argument.
Lyssna – reflektera och samspela
Hur jag lyssnar på andra och kommunikation
Du visar att du lyssnar, reflekterar och samspelar – genom att till exempel nicka och ”hm:a”.
Du visar att du lyssnar; reflekterar och samspelar – genom att säga något, t.ex. ”Jag håller med”.
Du visar att du lyssnar; reflekterar och samspelar – genom att argumentera, ställa frågor, analysera, värdera och jäm-föra.
Du visar att du lyssnar, reflekterar och samspelar – genom att sammanfatta, tolka, säga något eget och dra egna slutsatser
Leda samtalet
Du fördelar vid behov ordet mellan deltagarna på ett i huvudsak fungerande sätt. Du gör ett försök till sammanfattning av diskussionen.
Du fördelar vid behov ordet mellan deltagarna på ett relativt väl fungerande sätt. Du gör en rimlig sammanfattning av diskussionen.
Du fördelar vid behov ordet mellan deltagarna på ett väl fungerande sätt. Du gör en utvecklad sammanfattning av diskussionen.

Sv
Resonerande text

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Koppling till uppgiften
Skriva en resonerande text
Jag skriver en resonerande text där jag sammanfattar fakta och beskriver mina tankar genom att göra enkla beskrivningar och förklaringar.
Jag skriver en resonerande text där jag sammanfattar fakta och beskriver mina tankar genom att göra utvecklade beskrivningar och förklaringar (jag resonerar ur olika perspektiv och i flera led).
Jag skriver en resonerande text där jag sammanfattar fakta och beskriver mina tankar genom att göra välutvecklade beskrivningar och förklaringar (jag resonerar ur flera olika perspektiv och i flera led).
Resonera
underbygga problematisera se olika perspektiv
Jag behandlar ämnet på ett enkelt sätt.
Jag behandlar ämnet på ett utvecklat sätt med resonemang med exempel från källorna och utvidgar och fördjupar resonemanget med tydliga, sakliga och underbyggda resonemang.
Jag behandlar ämnet på ett välutvecklat sätt med resonemang med exempel från källorna och utvidgar och fördjupar resonemanget med tydliga, sakliga och underbyggda resonemang och anger bakgrund och andras perspektiv och åsikter.
Struktur
Meningsbyggnad
Meningsbyggnaden är i huvudsak rätt.
Jag utvecklar mina meningar genom att använda både huvudsatser och bisatser. Jag varierar hur jag inleder mina meningar och använder mig av något begrepp som hör till ämnet. Jag använder orden "de" och "dem" oftast på ett korrekt sätt.
Jag utvecklar mina meningar genom att använda både huvudsatser, bisatser och inskjutande bisatser. Jag varierar orden väl och använder mig av flera begrepp som hör till ämnet. Jag använder orden "de" och "dem" på ett korrekt sätt.
Textbindning Sambandsord
Eleven använder enkel textbindning så en viss koppling mellan inledning, stycken och avslutning finns samt mellan meningar inom stycken.
Eleven använder utvecklad textbindning mellan inledning, stycken och avslutning som gör det lätt att följa med i fakta, citat och referat.
Eleven använder välutvecklad textbindning så inga luckor uteblir och inledning, stycken och avslutning hänger ihop och som gör det lätt att följa med i fakta, citat och referat.
Språk
skiljetecken stavning
Jag följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Jag följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Jag följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Källor
Söka information och sammanställa Referatmarkörer Källhänvisning Källförteckning
Jag söker, väljer ut och sammanställer information från två källor. Jag citerar och/eller refererar från en källa. Jag skriver en källförteckning.
Jag söker, väljer ut och sammanställer information från fler än två källor. Jag citerar och refererar från flera källor. Jag skriver en källförteckning.
Jag söker, väljer ut och sammanställer information från flera olika typer av källor, t ex böcker, internet, filmer, intervjuer. Jag citerar på olika sätt och refererar från flera källor genom att använda olika referatmarkörer. Jag skriver en källförteckning.

Sv
Krönika

1
2
3
Krönikans övergripande kvalitet
Texten fungerar i huvudsak som en krönika.
Texten fungerar relativt väl som en krönika.
Texten fungerar väl som en krönika.
Innehåll
Elevens tankegång framgår. Eleven resonerar på ett enkelt sätt, t ex genom att lyfta fram några exempel. Krönikan utgår till större delen från det personliga.
Elevens tankegång framgår tydligt. Resonemanget är utvecklat genom t ex passande exempel och problemet är vidgat.
Elevens tankegång är mycket tydlig. Resonemanget är välutvecklat genom träffande exempel med hög igenkänning. Det finns en god balans mellan det personliga och det allmänna.
Språk och stil
Ordvalet är enkelt. Det finns enstaka exempel på bildspråk, t ex en liknelse eller en metafor.
Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsartilltal eller humoristiska vändningar . Det finns några exempel på liknelser och metaforer. Det finns försök att leka med språket, t ex ungdomlig stil, engelska uttryck eller genom genom anafor.
Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av målande liknelser och metaforer. Det finns exempel på effektiv lek med språket, t ex genom ungdomlig stil, engelska uttryck eller genom anafor.
Struktur
Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Det finns ingen eller ibland otydlig styckeindelning. Det finns en tydlig inledning. Avslutningen är något otydlig.
Texten är samman-hängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning och inledning. Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren.
Texten är samman- hängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och effektiv inledning. Textbindningen är välutvecklad. Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren.
Meningsbyggnad och tempus
Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Många meningar börjar på samma sätt och de sambandsord som används är vanliga ( t ex och, men). Tempusbruket förstör inte förståelsen av krönikan.
Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Det finns en god variation mellan korta och långa meningar samt sambandsord. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av texten.
Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Det finns en god variation mellan korta och långa meningar samt en variation av sambandsord. Tempus används på ett riktigt sätt.
Skrivregler
Skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning följs i huvudsak. Du använder stora skiljetecken, såsom (.!?) relativt korrekt. Stor bokstav används vid behov i större delen av texten.
Skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning följs relativt väl. Du använder stora skiljetecken korrekt. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.
Skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning följs väl. Stora skiljetecken samt kommatecken används korrekt. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.

Sv
Argumenterande text år 9

Koppling till uppgiften
Eleven följer instruktionen. Texten fungerar i huvudsak som en debattartikel/ insändare utifrån uppgiften.
Eleven följer instruktionen. Texten fungerar relativt väl som en debattartikel/ insändare utifrån uppgiften.
Eleven följer instruktionen. Texten fungerar väl som en debattartikel/ insändare utifrån uppgiften.
Innehåll
Diskussionen är enkel men elevens åsikt framgår. Åsikten stödjs med minst ett argument. Försök ges att underbygga med fakta från andra texter.
Diskussionen är utvecklad och elevens åsikt framgår tydligt. Argumenten underbyggs med exempel utifrån egna erfarenheter, andra texter och till viss del utifrån kunskaper om omvärlden.
Diskussionen är välutvecklad och balanserad och elevens åsikt framgår tydligt. Argumenten underbyggs t ex med exempel utifrån egna erfareheter, andra texter samt kunskaper om omvärlden. Argumenten är välvalda och hänsyn tas till eventuella motargument.
Struktur
Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Textbindningen är enkel genom enkel variation av sambandsord samt styckeinledare.
Texten är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning, inledning och/eller avslutning. Textbindningen är utvecklad genom en god variation av styckeinledare samt sambandsord. Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren.
Texten är samman- hängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och effektiv inledning och avslutning. Textbindningen är välutvecklad genom en mycket god variation av sambandsord och styckeinledare. Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren.
Språk och stil
Ordvalet är enkelt. Menings- byggnaden fungerar i huvudsak. Tempusbruket förstör inte förståelsen av texten.
Ordvalet är varierat och passar en argumenterande text, t.ex. genom retoriska frågor. Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen i texten.
Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och passar en argumenterande text väl, t.ex. genom retoriska stilmedel (t ex anafor) och formella uttryck. Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Tempus används på ett riktigt sätt.
Skrivregler
Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Källhänvisning
Källhänvisningen ger information om var informationen kommer ifrån och hänvisningen finns med i den löpande texten men inte helt som en del av den.
Källhänvisningen ger information om var och vem informationen kommer ifrån och infogas på ett relativt smidigt sätt i den löpande texten.
Källhänvisningen ger information om var och vem informationen kommer ifrån samt infogas smidigt i den löpande texten.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: