Historia - Vasatiden

Under Vasatiden blir Sverige ett självständigt land där kungen får mer makt och kungamakten går i arv. Kungen blir kyrkans högsta chef och påven förlorar sin makt över kyrkorna i norra Europa. Det blir klockuppror och bondeuppror.

Undervisningens innehåll:

- Gustavs äventyr i Dalarna
- Gustavs uppror mot danskarna
- Hur kyrkans makt ändras och kungens makt ökas
- Reformationen
- Klockupproret
- Dackefejden
- Gustav inför arvsrike
- Kungarna under Vasatiden
- Hur människorna lever och vilken roll kvinnor/flickor och män/pojkar har under Vasatiden

Hur ska vi jobba med Vasatiden?

- Gemensamma genomgångar där vi läser texter och svarar på frågor

- Enskilt arbete

- Skriftliga uppgifter

- gruppdiskussioner

- Se filmer

Bedömning:

- Du kommer att bli bedömd hur väl du kan resonera kring de viktiga händelserna under Vasatiden (se ovan på innehåll).

- Vi kommer ha ett skriftligt prov i slutet av arbetsområdet.
- Jag kommer bedöma hur väl du deltar i diskussioner under lektionstid.

 

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.