Ämnen:
Kemi
·
Årskurs:
9
Atomer, joner, periodiska systemet och kemiska bindningar
Trönningeskolan, Halmstad · Senast uppdaterad: 8 december 2018
Under antiken trodde man att alla ämnen runt om oss bestod av de fyra elementen: vatten, eld, jord och luft. Idag vet vi att ämnen består av partiklar som kallas atomer, och vi känner till runt 110 atomslag. I det här avsnittet ska du få lära dig om sambandet mellan atomens uppbyggnad och ämnens egenskaper samt hur ämnen reagerar med varandra till kemiska föreningar. Du kommer också att få lära dig hur man organiserar de olika atomslagen i det som kallas för det periodiska systemet.
Kemiska bindningar och periodiska systemet
Vi ska under avsnittet gå igenom följande:
atomen
-uppbyggnad
-atomnummer
-elektronskal
-valenselektroner
periodiska systemet
-grupper och perioder
-grundämnesfamiljer
kemiska bindningar
-molekylförening (elektronparbindning=kovalent bindning)
-joner
-jonförening (jonbindning)
formelskrivning
laborationer
-planering, genomförande och dokumentation (laborationsrapport)
Läroplanskopplingar
Syfte (2)
genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
Centralt innehåll (12)
Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.
