Projektplanering NNÖ Röd

Låt mig undersöka vad vår närmiljö kan skapa och erbjuda för lärande och undersökande.

Projektinriktat arbetssätt innebär att vi under en period arbetar med ett bestämt innehåll. Vi väljer projekt utifrån barnens funderingar, hypoteser, teorier och intressen. För oss är det viktigt att barnen får känna att deras tankar och teorier tas på allvar och det som de uttrycker är viktigt och intressant. Tillsammans med barnen söker vi svar på deras frågor. Det är utforskandet i sig som är viktiga, inte enbart svaret. Projekten kan därför inte planeras detaljerat utan det handlar snarare om att planera hur vi startar upp och vilka metoder vi använder för att veta hur vi ska gå vidare. Projekten kan genomföras med hela barngrupper eller en mindre grupp barn, de kan pågå i några veckor eller flera år.

Vad?

Vad ska projektet innehålla?

Möte med närmiljön

Olika gruppkonstellationer

Aktiviteter som utmanar och stimulerar barnen i deras lärande och utveckling - enskilt och i grupp.

Vad ska barnen lära sig?

Att få en större förståelse för sig själv, sin omgivning och sin närmiljö. Att förstår hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. 

Vilka intressen ligger till grund för val av projekt?

Barnen visar stort intresse för exempelvis vattentornet, Pythagoras, skogen.

Inomhus är bygg och konstruktion ett stort intresse. Litet som stort. 

Att bygga kojor, olika banor till både fordon, djur och ens egen kropp. 

Att skapa i pärlor - följa mönster, form, antal

Att skapa i ateljén utifrån olika intressen som utgångspunkt. Titanic, Pokémon, enhörningar, presenter

Varför?

Vad har vi för syfte?

Syftet är att alla barn ska känna trygghet, lust att lära och få vistas i olika sociala sammanhang. Att förstår hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. 

Vem/vilka?

Vem ska lära sig?

Hela barngruppen. Vi arbetar utifrån olika gruppkonstellationer, stora som små. Barnen deltar utifrån sina behov, olika förmågor och sina intressen. 

Vilka ska delta?

Vi har en barngrupp på 33 barn i åldern 5-6 år och 6 pedagoger. Vi är uppdelade i tre mindre grupper á 11 barn och 2 pedagoger.

Vilka erfarenheter har deltagarna med sig sedan innan?

Barnen har varierande erfarenhet av vår närmiljö och vad den har att erbjuda. 

Hur?

Hur startar vi upp projektet? Hur ska lärandet ske?

Vi arbetar i mindre grupper.

Har ett schema som rullar på tre veckor, inne/ute/äventyr. 

Lärandet sker utifrån barnens intressen, förmågor och behov. 

Hur fångar vi upp intressen som leder oss vidare?

Genom att vara en nyfiken, engagerad och medforskande pedagog får vi syn på vad barnen visar intresse för. Vi ställer utmanande och öppna frågor som ger barnen chans och möjlighet till att ta sig vidare i sitt lärande.

Koppling till teorier?

Vilka teorier ligger till grund för de arbetssätt vi har valt?

Läroplanen

Barnkonventionen

Normer och värden

Arbete i mindre grupper

Enskilt och i grupp

Empati och känslor - känslokort, prata mycket om känslor och att alla känslor är okej att känna. 

Samspel och kommunikation 

Språk och kommunikation

Dagliga samtal och diskussioner

Teater, sång och dans

Rita-Gissa, Rita-berätta 

Bokstäver

Matematik

Bygga pärlplattor - följa instruktioner, mönster, antal, form 

Lego - färg, form, antal

Rumsuppfattning - rörelsekorridoren

Bakning och matlagning - måttenheter och enkel teknik 

Naturvetenskap och teknik

Hållbar utveckling

Kretslopp

Sortering och återvinning

Bygg och konstruktion - kojor, hinderbanor, monstertruck/crossbanor. 

Lek och lustfyllt lärande 

Rollekar - hund/katt, kiosk, familjelek

Miljö och material

Föränderlig miljö

Tillåtande miljö

Återvinningsmaterial

Miljön som den tredje pedagogen  

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Frågeställningar till arbetslagets reflektion

Dessa frågor är ett stöd till arbetslagets återkommande reflektion. Anteckna era reflektioner i analysdelen i reflektionsfältet.. Tagga blogginlägget utifrån vilka kopplingar som finns till era mål, så att ni lättare kan gå till baka och följa arbetet vid senare utvärdering. Använd era dokumentationer som underlag. Reflektionen ligger sedan till grund för kommande planering.

Vad har hänt sedan förra reflektionstillfället?

Vad har vi gjort?
Vad har vi sett?

Reflektioner

Hur gick det?
Varför blev det så?
Hur reagerade barnen på det ni gjorde?
Vad fångade barnen?
Vad behövde barnen för uppmuntran och stöttning?
Hade barnen tillräcklig kunskap för uppgiften?
Vilka strategier använde barnen?
Vilka barn var delaktiga?
Vilka reflektioner gjorde barnen?

Vilket lärande ser vi?

Vad är det barnen försöker förstå?
Vad verkar de vilja undersöka?
Vad vill du som pedagog att barnen ska förstå?
Arbetar vi mot de mål som är uppsatta?
Hur använder sig barnen av varandra i sitt utforskande?

Hur går vi vidare?

Vad och hur ska vi utmana?
Vad tror vi kan vara meningsfullt för barnen?
Vilka fler språk och uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?
Vilka material och vilken miljö ska vi erbjuda barnen?
Vilka fakta behöver pedagogen söka för att komma vidare?
Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga?