Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Världsreligionerna

Skapad 2018-12-10 16:13 i Rydebäcksskolan Helsingborg
En djupdykning i de stora världsreligionerna; Judendom, Kristendom, Islam, Hinduism, Sikhismen och Buddism.
Grundskola 6 Religionskunskap
Nu ska vi ge oss ut på en resa runt om i världen och lära oss mer om de sex största religionerna, kristendom, islam, hinduism, buddhism, sikhismen och judendom. Vad tror man på i de olika religionerna och hur utövar man sin tro? Vi ska också göra jämförelser och se om vi hittar både likheter och skillnader mellan religionerna.

Innehåll

MÅL

Det här kommer vi att lära oss:

  • Centrala och viktiga personer inom de olika världsreligionerna
  • Heliga platser, symboler, böcker och rum
  • Riter och heliga handlingar 
  • Centrala tankegångar - levnadsregler och deras sätt att se på livet efter döden
  • Hur religioner påverkar de troende människornas liv -  identitet, livsstil och grupptillhörighet.

UNDERVISNING

Så här kommer vi att arbeta:

  • Du kommer att få arbeta enskilt, i par/grupp och helklass.
  • Du kommer att få söka och använda fakta från olika källor, anteckningar  från tavlan för att svara på det vi undersöker inom de olika religionerna.
  • Du kommer att få se filmer där vi möter troende från de olika världsreligionerna.
  • Du kommer träna på att lyssna, läsa, skriva och samtala kring världsreligionerna.
  • Du kommer att få öva på att jämföra och resonera kring likheter och skillnader mellan världsreligioner. 

 

BEDÖMNING

Det här kommer att bedömas:

 

  • Din kunskap om världsreligionerna och förmåga att resonera om likheter och skillnader mellan några världsreligioner.
  • Din förmåga att visa och se samband mellan religiösa uttryck och centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna.
  • Din förmåga att resonera om hur olika livsfrågor skildras inom världsreligionerna och vad de kan betyda för olika människor.

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
    Re
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
    Re
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
    Re
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
    Re
  • Centralt innehåll
  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
    Re  4-6
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
    Re  4-6
  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
    Re  4-6
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
    Re  4-6

Matriser

Re
RELIGIONSKUNSKAP kunskapskrav åk 6, Kunskapsstaden Helsingborg

Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att...

I tabellen nedan hittar du kunskapskraven för betyg E - C- A i slutet av årskurs 6.
  • Re   analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • Re   analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • Re   reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
  • Re   resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
  • Re   söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
E
C
A
Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur-och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur-och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur-och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt
Eleven kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: