Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Vårsterminplanering PRIO 9 kap.3 Geometri
Innehåll
Lärandemål
· Att kunna rita symmetrilinjer i spegelsymmetriska figurer
· Att kunna beräkna hur många grader en figur minst måste roteras innan den ser likadan ut igen (rotationssymmetri, rotationsordning)
· Att kunna identifiera om två figurer är likformiga och/eller kongruenta
· Att kunna beräkna sträckor i (samt rita) figurer som är likformiga eller kongruenta
· Att kunna beräkna och göra beräkningar med längdskala, areaskala, och volymskala
· Att kunna beräkna och dra slutsatser om motsvarande vinklar i likformiga trianglar
· Att kunna använda Topptriangelsatsen för att beräkna sidor och vinklar i likformiga trianglar
· Att kunna arbeta med formeln för Pythagoras sats för att avgöra om en triangel är rätvinklig eller inte, samt för att bestämma sidor i rätvinkliga trianglar
Begrepp att förstå och kunna använda: symmetri, spegelsymmetri, rotationsordning, rotationssymmetri, likformighet, kongruens, längdskala, motstående sida, motsvarande sida, motsvarande vinkel, areaskala, volymskala, topptriangel, Topptriangelsatsen, hypotenusa, katet, Pythagoras sats, rät vinkel.
· Bedömning
Diskussioner enskilt och i grupp på lektionstid
E-test vecka 7
Skriftligt prov vecka 8
Använd lektionstiden effektivt ,och använd dig av studietiden må-tors eftermiddagar i C200 korridoren. Mattelärare finns på plats må,ti,ons.!
|
Vecka |
Måndag 90 min 9.00-10.30 B 305 |
Onsdag 75 min 9.30-10.45 C 309 |
Torsdag 65 min 11.30 -12.35 C 301 |
Läxor |
Övriga |
|
50 |
|
|
3.1 SYMMETRI |
|
|
|
51 |
3.1 SYMMETRI |
3.2 LIKFORMIGHET OCH KNGRUENS |
avslutning |
|
|
|
2 |
|
|
3.1 och 3.2 repetition |
|
|
|
3 |
3.3 Längdskala |
3.3 Längdskala(skala s.182) |
3.4 Areaskala och volymskala |
|
|
|
4 |
Elevensval 6 lektion avstängs…………... |
3.4 Areaskala och volymskala |
3.4 Areaskala och volymskala |
|
|
|
5 |
3.53.5Likformiga trianglar och topptriangelsatsen |
3.5Likformiga trianglar och topptriangelsatsen |
3.5Likformiga trianglar och topptriangelsatsen (s.180) |
|
|
|
6 |
3.6 Pythagoras sats |
3.6 Pythagoras sats |
3.6 Pythagoras sats |
|
|
|
7 |
3.6 Pythagoras sats( s.184) |
REPETITION |
Repetition |
|
|
|
8 |
PROV |
GENOMGÅNG PROV KAP.3 |
|
|
|
|
9 |
SPORTLOV |
|
|
|
|
|
10 |
Elevensval 8 lektions avstängs…………… |
|
|
||
|
11 |
4.1 |
4.1 |
4.1 |
|
NP-SV TIS OCH TOR |
|
12 |
4.2 |
UTV. SAMTAL |
4.2 |
|
|
|
13 |
4.5 |
4.5 |
4.5 |
|
|
|
14 |
4.6 |
4.6 |
4.6 |
|
NP-NO ONSDAG |
|
15 |
5.1 |
5.2 |
5.3 |
|
NP-ENG TIS OCH TOR |
|
16 |
PÅSKLOV |
|
|
|
|
|
17 |
RÖD DAG |
5.4 |
5.5 |
|
|
|
18 |
5.6 |
RÖD DAG |
|
|
|
|
19 |
Förberedelse till NP |
Förberedelse till NP |
Förberedelse till NP |
|
NP-SO TIS OCH TORSDAG |
|
20 |
|
NP MA |
NP-MA |
|
|
|
21 |
|
|
|
|
|
|
22 |
|
|
|
|
BETYG INSKRIVNA ONSDAG |
|
23 |
|
|
|
|
|
· Bedömning
· Diskussioner enskilt och i grupp på lektionstid
- E-test vecka 7
- Skriftligt prov vecka 8
Centralt innehåll från Läroplanen:
Geometri
-
Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
-
Avbildning och konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tre-dimensionella objekt.
-
Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
-
Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.
Matriser
Matematik geometri
|
|
|||
| E | C | A | |
|---|---|---|---|
Lösa problem med strategier, metoder & modeller
|
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
|
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
|
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
|
Resonemang om tillvägagångssätt & rimlighet
|
Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
|
Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
|
Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
|
Använda matematiska begrepp
|
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
|
Beskriva med matematiska uttrycksformer
|
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
|
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
|
Uttrycksformer & begreppens relation
|
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
Välja och använda matematiska metoder
|
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.
|
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
|
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat
|
Redogöra för & samtala om tillvägagångssätt
|
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.
|
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.
|
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
|
Framföra och bemöta matematiska argument i resonemang
|
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
|
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
|
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
|
