Ämnen:
Fysik
·
Årskurs:
7 - 9
Stavby skola, Uppsala · Senast uppdaterad: 18 februari 2021
Krafter påverkar oss dagligen. Friktionskraften gör t.ex. att vi inte halkar när vi går. Det är olika krafters påverkan på oss som gör det så kul med alla åkattraktioner på t.ex. Gröna Lund eller Liseberg.
Under detta arbetsområde kommer vi göra en hel del undersökningar som vi sedan analyserar och drar slutsatser om fysikaliska lagar och principer från. Vi kommer också att titta på korta filmer från "studi" och diiskutera dessa. Följande kommer vi att prata om:
Vad begreppet kraft innebär, vilka olika krafter finns det?
Hur krafter kan ritas och mätas.
Newton och hans lagar, hur påverkas vi av dem?
Hur friktion fungerar och vilken betydelse det har för oss .
Vad hävstångsprincipen innebär och när vi använder oss av den
Vi kommer också att:
Träna på att analysera och dra slutsatser från undersökningar.
Så här ser upplägget ut
Vecka 2: Vad är en kraft? Newtons tre rörelselagar. Rita och mäta krafter.
Undersökningar med bl.a dynamometer, korta filmer från studi.se med tillhörande quiz, rita kraftpilar och resultanter
Vecka 3: Hävstångslagen, lagen för den enkla pendeln, centralrörelser
Undersökningar ute på skolgården och inne, rapportskrvning, genomgång av slutsatser samt någon film från studi.
Vecka 4: De enkla maskinerna, mekanikens gyllene regel, läxförhör(ej på enkla maskiner)
Genomgång/film, fördjupningsarbete om en enkel maskin (historiskt), konstruktionsuppgift i grupp, muntligt läxförhör i grupp.
Under vecka 5 kommer ni få presentera ert fördjupningsarbete och visa er modell för några yngre barn.
I matrisen ser du de olika nivåerna.
Syfte (2)
genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Centralt innehåll (7)
Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.
Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
Kriterier (7)
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband.
Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.