Cirkeldiagram, lägesmått och sannolikhet

Kapitlet börjar med ett avsnitt om att läsa av och tolka cirkeldiagram. Andra avsnittet handlar om de tre lägesmåtten typvärde, medelvärde och median. Sista avsnittet introducerar begreppet sannolikhet.

Centrala innehållet:

• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar.
• Tolkning av data i tabeller och diagram.
• Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar. 
• Sannolikhet, chans och risk grundat på observationere, experiment eller statistiskt material från vardagliga situationer.
• Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpförsök.

Mål för kapitlet:

Du kommer att utveckla kunskaper om:

• att tolka cirkeldiagram
• lägesmåtten typvärde, medelvärde och median
• sannolikhet

Problemlösningsförmågan:

• Formulera och lösa problem genom att välja och använda strategier och metoder som passar problemet
• Tolka muntlig och skriftlig information med matematiskt innehåll
• Tolka cirkeldiagram genom att dra egna slutsatser
• Tolka resultat och dra någon relevant slutsats

Begreppsförmågan: 

Begrepp: cirkeldiagram, lägesmått, median, typvärde, medelvärde och sannolikhet

Visa, använda och uttrycka kunskaper om;

• kapitlets begrepp
• cirkeldiagram, samt när cirkeldiagrammen är lämpliga att använda
• innebörden av sannolikhet, tex. slumpmässiga händelser i experiment och spel
• chans och risk, tex. chansen att vinna på ett lyckohjul och risken att få en nitlott i ett lotteri
• att sannolikheten måste vara ett värde mellan 0 och 1 och kan uttryckas på olika sätt, tex. 25% eller 1/4

Metodförmågan:

• Avläsa information i enkla tabeller och diagram
• Beräkna sannolikheter, tex. sannolikheten att slå ett udda tal med en tärning
• Bestämma medelvärde, typvärde och median i enkla statistiska undersökningar i vardagliga situationer

Kommunikations- och resonemangsförmågan: 

• Föra enkla resonemang om rimlighet i ett resultat
• Beskriva/ redovisa kunskaper om  tabeller, diagram, lägesmått och sannolikhet med olika uttrycksformer, tex. med bilder, ord och/eller matematiska symboler och växla mellan dessa
• Ställa frågor, framföra och bemöta matematiska resonemang om tabeller, diagram, lägesmått och sannolikhet

Hur kommer vi att arbeta?

• Vi kommer att arbeta med problemlösning, begrepp, metoder, kommunikation och resonemang.
• Vi kommer att ha gemensamma genomgångar i klassrummet.
• Vi kommer att arbeta med olika parövningar och gruppövningar. Till exempel mattekluringar och mattespel.
• Vi kommer att arbeta i matteboken.
• Vi kommer arbeta med datorer, bla. Bingel och programmering.

Hur kommer vi att bedöma?

• Eleverna kommer att få matteläxa.
• Formativ bedömning under arbetets gång, det dagliga arbetet på lektionerna med anpassning av undervisningen.
• Eleverna som lärresurser för varandra, för att samarbeta, stötta och lära av varandra.
• Muntliga diskusiioner och resonemang.
• Självbedömning innan kapitlets början och efter.
• Till varje kapitel finns ett test, summativ bedömning. Där får eleverna visa sina kunskaper utifrån kapitlets innehåll och de matematiska förmågorna på olika nivå.