Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Stormaktstiden - 1611 till 1718

Skapad 2019-01-03 11:22 i Tullbroskolan Falkenberg
Så här kommer vårterminens första läsavsnitt att se ut: Från vecka 2 till och med vecka 10 kommer vi att arbeta med historia och "Stormaktstiden". Som ni minns började vi redan i vecka 51 med att titta närmare på hur Gustav II Adolf inledde arbetet med att göra Sverige till en stormakt i början på 1600-talet genom att föra krig mot grannländerna runt Östersjön. Just "krig" var något som de svenska kungarna under stormaktstiden var mycket intresserade av. Det innebar något ärofyllt och nästan gudomligt att föra krig mot andra länder i syfte att skaffa sig makt, pengar och kontroll, men det fanns också en baksida. Vi ska följa dels de svenska regenterna (kungarna och drottningarna) under stormaktstiden, dels vanliga människor (bönder, knektar) under drygt 100 år av lidande, sjukdomar och sorg, för det var en hemsk tid för de flesta när de svenska lejonen drog ut i krig.
Grundskola 4 – 6 Historia
Så här kommer vårterminens första läsavsnitt att se ut: Från vecka 2 till och med vecka 10 kommer vi att arbeta med historia och "Stormaktstiden". Som ni minns började vi redan i vecka 51 med att titta närmare på hur Gustav II Adolf inledde arbetet med att göra Sverige till en stormakt i början på 1600-talet genom att föra krig mot grannländerna runt Östersjön. Just "krig" var något som de svenska kungarna under stormaktstiden var mycket intresserade av. Det innebar något ärofyllt och nästan gudomligt att föra krig mot andra länder i syfte att skaffa sig makt, pengar och kontroll, men det fanns också en baksida. Vi ska följa dels de svenska regenterna (kungarna och drottningarna) under stormaktstiden, dels vanliga människor (bönder, knektar) under drygt 100 år av lidande, sjukdomar och sorg, för det var en hemsk tid för de flesta när de svenska lejonen drog ut i krig. I bifogat dokument ser ni hur respektive arbetsvecka ser ut, dag för dag.

Innehåll

Vecka 2:

 

Torsdag 10/1:

 

Kl. 9.10 – 10.00:

 

·      Repetition av det vi pratade om i vecka 51: avsnitt a577 (Inledning), a474 (Gustav II Adolf) och a536 (Sverige organiseras och Stockholm blir huvudstad).

·      Film (SLI): ”Gustav II Adolf – En stormakt föds” (20 min.)

 

Vecka 3:

 

Tisdag 15/1:

 

Kl. 9.10 – 10.05:

 

·      Avsnitt i Gleerups: a984 (Krig, krig och åter krig), a137 (Trettioåriga kriget 1618 – 1648)

·      Film (SLI): ”Vad hände i Lützen?” (29 min.)

 

Torsdag 17/1:

 

Kl. 9.10 – 10.00:

 

·      Avsnitt i Gleerups: a213 (Axel Oxenstierna slöt fred 1645 och 1648), a286 (Drottning Kristina) och a269 (Den praktfulla kröningen)

·      Film (SLI): ”Drottning Kristina – En stormakt går mot fred” (20 min.)

 

Vecka 4:

 

Måndag 21/1:

 

Kl. 9.20 – 10.10:

 

·      Avsnitt i Gleerups: a358 (Adeln ökar sin makt), a760 (Kristina abdikerar 1654) och a711 (Kristina i Rom).

·      Repetition och reflektion del 1 (a700): Vi inleder arbetet med att diskutera och fundera kring den första delen av stormaktstidens Sverige, mellan åren 1611 och 1654.

 

 

Tisdag 22/1:

 

Kl. 9.10 – 10.05:

 

·      Gleerups: ”Repetition och reflektion del 1 (a700). Vi fortsätter med att diskutera frågorna och arbetsuppgifterna i det aktuella avsnittet.

 

Torsdag 24/1:

 

Kl. 9.10 – 10.05:

 

·      Karl X Gustav och Karl XI: avsnitt i Gleerups: a697 (Inledning), a227 (Krig mot Polen och Danmark)

·      Film (SLI): ”Karl X Gustav och Karl XI – En stormakt i krig” (20 min.)

 

Vecka 5:

 

Måndag 28/1:

 

Kl. 9.20 – 10.10:

 

·      Gleerups: a454 (Freden i Roskilde 1658), a683 (Karl XI), a102 (Förmyndarregering inför domstol) a370 (Karl XI blir enväldig 1680)

 

Tisdag 29/1:

 

Kl. 9.10 – 10.05:

 

·      Fortsättning Karl XI: a262 (Reduktionen), a122 (Den indelte soldaten och hans familj)

 

Torsdag 31/1:

 

Kl. 9.15 – 10.05:

 

·      Karl XII: Gleerups: a590 (Inledning)

·      Film (SLI): ”Karl XII – en stormakts undergång” (23 min.)

 

Vecka 6:

 

Måndag 4/2:

 

Kl. 9.20 – 10.10:

 

·      Gleerups: a816 (Krig mot Polen och Ryssland)

 

 

Tisdag 5/2:

 

Kl. 9.10 – 10.05:

 

 

·      Nationellt ämnesprov i svenska! SO-lektion utgår.

 

Torsdag 7/2:

 

·      Nationellt ämnesprov i svenska! SO-lektion utgår.

 

Vecka 7:

 

Måndag 11/2:

 

Kl. 9.20 – 10.10:

 

·      Fortsättning: Karl XII. Gleerups: a511 (Krigarkungen kommer hem efter 15 år), a885 (Karl XII blir skjuten)

·      Gleerups: a716 (Stormaktstiden 1611 – 1718): Repetition av regenter (kungar och drottningar) och viktiga händelser under stormaktstiden, från Gustav II Adolf fram till Karl XII:s död 1718.

 

Tisdag 12/2:

 

·      Gleerups: a231 (Repetition och reflektion del 2) samt ”Ordkunskap” och ”Kommer du ihåg?” (a231).

 

Torsdag 14/2:

 

·      Självstudiedag! Mer information kring denna dag kommer men sannolikt innebär den att den ordinarie SO-lektionen utgår.

 

Vecka 8:

 

SPORTLOV!

 

Vecka 9:

 

Måndag 25/2:

 

9.10 – 10.10:

 

·      Gleerups: a579 (Viktiga ord och begrepp). Vi diskuterar och förklara viktiga ord och begrepp vi arbetat med under arbetsområdets inledande veckor (veckorna 2 – 7).

 

Tisdag 26/2:

 

Kl. 9.10 – 10.05:

 

·      Att leva på stormaktstiden: Gleerups: a477 (Inledning), a845 (Ett rike med många folk), a447 (Vem betalade för krigen och framgångarna?) och a425 (Fick folk det bättre under stormaktstiden?)

·      Inte sällan pratas det för lite om hur vanligt folk och vanliga människor hade det i krigstid. Fokus ligger oftast vid stora kungar, drottningar, härförare och krigare men också de som inte aktivt deltog i kriget på slagfälten har sin historia att berätta. Sverige och dess invånare under stormaktstiden var inte undantagna denna regel och för många var kriget ständigt närvarande i tankarna. Vi diskuterar kriget ur civilbefolkningens perspektiv.

 

Torsdag 28/2:

 

Kl. 9.15 – 10.05:

 

·      Gleerups: a191 (Folktro, sjukdom och häxbränningar). Under slutet av 1600-talet var djävulen ständigt närvarande i människornas medvetande och det vi idag kallar för ”vidskepelse”, ”skrock” och ”folktro” var lika sant som att solen gick upp i öster och ned i väster. Med detta menar jag att många vid den tiden på fullaste allvar trodde på onda väsen som häxor, troll och demoner som hemsökte de som inte var starka i sin tro på Gud. Om man var oförsiktig kunde man t.ex. bli förtrollad eller förledd av något djävulskt väsen och därför gällde det att vara försiktigt och uppmärksam. Denna ”vidskepelse” skulle mot slutet av 1600-talet komma att leda till hemskheter som det talas om än idag. Flera hundra människor, framförallt kvinnor, fick sätta livet till under ”häxprocesserna”.

·      Film (SLI): ”Sveriges historia genom ett barns ögon – 1600-talet och häxprocesserna” (25 minuter).

 

Vecka 10:

 

Måndag 4/3:

 

Kl. 9.20 – 10.10:

 

·      Gleerups: a700, a231 och a287 (Repetition och reflektion del 1 - 3). Vi förbereder oss på provet på torsdag i vecka 10 (7/3) genom att tillsammans diskutera och skapa förståelse kring viktiga ord och begrepp vi arbetat med sedan kursstarten i vecka 2.

 

 

Tisdag 5/3:

 

Kl. 9.10 – 10.05:

 

·      Förberedelser inför provet på torsdag. Vi ”pluggar” tillsammans i klassen, antingen var för sig eller gemensamt med lärare. Det står var och en fritt att själv välja ”plugg metod”.

 

 

Torsdag 7/3:

 

9.10 – 10.00:

 

·      Prov: ”Stormaktstiden”

 

Vecka 11:

 

Måndag 11/3:

 

·      Gemensam genomgång av provfrågorna. Varje fråga diskuteras och förklaras i helklass. Eleverna får chansen att motivera hur de tänkt kring respektive fråga.

 

Tisdag 12/3:

 

·      Utvärdering av kursen. Vad har fungerat bra och vad kan vi utveckla till nästa arbetsområde/ kurs? Vilka arbetssätt är bra och hur lär man sig på bästa sätt? Vad innebär begreppet ”studieteknik”?

 

Torsdag 14/3:

 

·      Presentation av nästkommande arbetsområde (geografi)

·      Film (SLI)

 

 

 

//Fredrik

 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
    Hi
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
    Hi
  • Centralt innehåll
  • Den svenska statens framväxt och organisation.
    Hi  4-6
  • Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
    Hi  4-6

Matriser

Hi
Sammanfattad matris över Kunskapskrav i Historia år 6

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att...

I tabellen nedan hittar du kunskapskraven för årskurs 6.
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Förmåga att bedöma:
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
Har bedömts under innevarande termin.
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Förmåga att bedöma:
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
Har bedömts under innevarande termin.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Förmåga att bedöma:
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
Har bedömts under innevarande termin.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Förmåga att bedöma:
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap
Har bedömts under innevarande termin.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Förmåga att bedöma:
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap
Har bedömts under innevarande termin.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Förmåga att bedöma:
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv
Har bedömts under innevarande termin.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Förmåga att bedöma:
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används
Har bedömts under innevarande termin.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: