Kroppen åk 8

Skapad 2019-01-03 15:17 i Gemensamt grundskola - Varberg Varberg

Grundskola F – 9

Syftet med arbetsområdet är att du ska utveckla kunskaper för att ta ställning i frågor som rör kroppen och hälsan. Med hjälp av biologins begrepp, modeller och teorier ska du kunna också kunna förklara samband som sker i kroppen.

Innehåll

Syfte:

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Omfattning och genomförande

Vi har ca 18 lektioner har vi till vårt förfogande.

Vissa moment, så som undersökningar och diskussioner, gör du tillsammans med andra. Stor del av övrigt arbete bygger på enskilt arbete samt genomgångar.

Centralt innehåll

Kropp och hälsa

Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.
Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan.

Biologin och världsbilden

Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.

Biologins metoder och arbetssätt

Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Delmoment

Lektion	Rubrik	Innehåll	Material
1-2	Vad är en människa?	Cellen - vävnad - organ - organsystem Cellens byggnad - repetition från åk 7 - nytt membranets funktion Celldelning och stamceller Stamceller, tumörer	Häfte “Kropp & Hälsa” s. 6-9, 14-17 (BiDi s. 120-125, 141)
3-6	Cirkulations och andningsorganen	Luftvägarna - funktion och delar Hjärtat Transportsystemet - olika kärl Stora och lilla kretsloppet (Puls - laboration….)	Häfte “Kropp & Hälsa” s. 22, 24-26, 28-31 (BiDi 161-165)
7-8	Blodet och Infektionsför- svaret	Blodet - innehåll och funktion Blodgrupper - funktion och betydelse Infektioner och försvar	Häfte “Kropp & Hälsa” s. 20-21, 27, 34-39, 42-43 (BiDi s. 166-167)
9-10	Utsöndrings- organen	Blodets rening Lever och njurar	Häfte “Kropp & Hälsa” s. 58-59
11	Test 1
12	Huden	Funktion och delar	Kropp & Hälsa s. 40-41
13-15	Rörelse- apparaten	Skelett Muskler och leder	Kropp & Hälsa s. 62-67
16-18	Kommunikation	Signalsystemet nervsystemet Hjärnan Hormoner	Kropp & Hälsa s. 72-83, 88-89

Bedömning

Dina kunskaper bedöms utifrån ditt deltagande i samtal, undersökningar, det skriftliga arbete du gör på lektion samt på prov.

Matriser

Kroppen


Diskussion Förmåga att diskutera muntligt och lyssna på andra för att föra diskussionen framåt	Du kan ännu inte samtala om och diskutera med andra genom att Du formulerar enkla ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver inte några tänkbara slutsatser.	Du kan föra enkla samtal och diskutera med andra genom att Du formulerar enkla ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara slutsatser.	Du kan föra utvecklade samtal och diskutera med andra genom att Du formulerar utvecklade ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver tänkbara slutsatser.	Du kan föra välutvecklade samtal och diskutera med andra genom att Du formulerar välutvecklade ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver tänkbara slutsatser.
Information Förmåga att söka efter information från flera källor, t.ex. lärobok, film, internet	Du kan ännu inte söka naturvetenskaplig information och inte använda olika källor för att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationen.	Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationen.	Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och kan relativt väl underbyggda resonemang om informationen.	Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationen.
Undersökning Förmåga att planering en undersökning	Du kan ännu inte genomföra laborationer och andra undersökningar utifrån givna planeringar och då även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.	Du kan genomföra laborationer och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.	Du kan genomföra laborationer och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera utvecklade frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.	Du kan genomföra laborationer och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera välutvecklade frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Undersökning Användandet av laborationsutrustning	I undersökningarna använder Du ännu inte utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.	I undersökningarna använder Du utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.	I undersökningarna använder Du utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.	I undersökningarna använder Du utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Undersökning Förmåga att dra slutsatser utifrån kunskaper i biologi	Du kan ännu inte jämföra resultaten med frågeställningarna och då dra enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier.	Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier.	Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier.	Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier.
Kunskaper Användning av begrepp, modeller, teorier om människokroppen	Du har ännu inte visat på grundläggande kunskaper om kroppens funktioner så som andningen matspjälkningen, hjärtat och blodomloppet genom att ge exempel och kunna beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier.	Du har grundläggande kunskaper om kroppens funktioner så som andningen matspjälkningen, hjärtat och blodomloppet genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier.	Du har goda kunskaper om kroppens funktioner så som andningen matspjälkningen, hjärtat och blodomloppet genom att förklara och visa på samband mellan dessa, t.ex. cellandningen med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.	Du har mycket goda kunskaper om kroppens funktioner så som andningen matspjälkningen, hjärtat och blodomloppet och kan förklara och visa på samband mellan dessa som t.ex. att beskriva cellandningen med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
Kunskap Kunskaper om olika yttre faktorers påverkan på människokroppen.	Du har ännu inte visat att du har förståelse för att din livsstil kan inverka på människans hälsa.. Faktorer som påverkar är t.ex. motion, sömn och kosthållning och handhyggien.	Du har visar enkelt att du har förståelse för att din livsstil kan inverka på människans hälsa genom vår livsstil. Faktorer som påverkar är t.ex. motion, sömn och kosthållning och handhyggien.	Du har förståelse för och kan föra ett utvecklat resonemang om att din livsstil kan inverka på människans hälsa.Faktorer som påverkar är t.ex. motion, sömn och kosthållning och handhyggien.	Du har god förståelse för och kan föra välutvecklade resonemang om att din livsstil kan inverka på människans. Faktorer som påverkar är t.ex. motion, sömn och kosthållning och handhyggien.

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet