Fg- De Abrahamitiska religionerna- Fokus judendom och Islam

Enligt judisk, kristen och islamsk tro så är Abraham hebréernas stamfader och grundläggare för alla tre religioner. På vilket sätt märks det att de tre regionerna har samma grund och på vilket sätt skiljer sig religionerna åt? Under det här arbetsområdet kommer vi prata om de grundläggande tankarna inom religionerna med ett primärt fokus på judendomen och isalm. Under arbetsområdet kommer ni bland annat få svar på frågorna: -Vad är Tanakh? -Vad tror muslimer händer när en människa dör? -Vad är egentligen meningen med livet enligt dessa religioner?

Vad?

Under arbetsområdet kommer ni få...

...bekanta er med judendomen och islam.

...dra paralleller till kristendomen.

...undersöka likheter och skillnader mellan religionerna. 

...lära er om etik och moral.

Varför?

• Träna på att analysera de tre abrahamitiska religionerna och de olika tolkningar som finns inom dem. 
• Träna på att reflektera kring hur religioner påverkar och påverkas av samhället.
• Träna på att reflektera över livsfrågor och identitet.
• Träna på att resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller.
• Träna på att söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera deras trovärdighet. 

När? 

Under v.14 - 22 kommer arbetsområdet pågå. Vi börjar med Judendomen och därefter behandlar vi Islam. Vi kommer titta på likheter och skillnader mellan religionerna och därefter kommer vi arbeta med etik och moral. 

v.14,16 Etik och moral 

v.17-19 Judendomen & Islam

v.120 Jämförelse mellan religionerna

v.21-22 Prov + lektionsövningar inom området.  

Bedömning?

• Aktivitet på lektioner
• Lektionsuppgifter (etik och moral) 
• Tabellen över världsreligionerna.
• Prov ( 25/5) Vad som kommer på provet hittar du här och i Classroom.

Kunskapskrav som bedöms:

• Eleven har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligio­nerna och visar det genom att beskriva/förklara centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
• Dessutom för eleven enkla/utvecklade/välutvecklade resone­mang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­ åskådningar.
•  Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla/förhållandevis komplexa/komplexa och till viss del underbyggda resonemang.
•  Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt. 
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt samt för enkla och till viss del/utvecklade och väl underbyggda/välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
• Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
• Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
• Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.