👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här
Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Krönika
Innehåll
Syfte och de kunskaper/förmågor eleverna ska utveckla
I det här arbetsområdet ska du arbeta utifrån följande syften:
Centralt innehåll som berör arbetsområdet
Följande delar av det centrala innehållet kommer vi att behandla inom arbetsområdet:
Undervisningens innehåll och uppgifter
En krönika är en personligt hållen text om något aktuellt ämne som kan intressera många. Du ska skriva en krönika till en dagstidning på temat främlingsfientlighet och ondska, med kopplingar till Mary Shelleys Frankensteins monster.
Vi använder läroboken Portal som utgångspunkt. Vi läser krönikor av Sara Kadefors, Frida Söderlund, Anna Mannheimer och Joakim Lamotte.
Material: Läroboken Portal, s.208-209, krönikor och annat material från lektionerna.
Inledning: I dagens samhälle upplever många främlingsfientlighet och ondska. Under arbetet med Romantiken har vi läst och diskuterat Mary Shelleys Frankensteins monster. Hade Frankenstein kunnat förhindra att monstret blivit ont? I så fall hur? Du ska nu skriva en krönika till en dagstidning på temat främlingsfientlighet och ondska. Du ska göra kopplingar till Frankensteins monster och till dagens aktuella händelser, t.ex. händelserna i Paris, Trollhättan, Syrien. Resonera kring varför människor begår onda handlingar och vad är det som gör ”monstret” ont?
Uppgift 1: Skriv din krönika. En krönika är en personligt hållen text om något aktuellt ämne som kan intressera många. Ge exempel på egna och/eller andras erfarenheter av främlingsfientlighet och jämför erfarenheterna med Frankensteins monster. Reflektera över orsaker till de känslor som uppstår i dessa sammanhang. Till din hjälp och som inspiration kan du läsa Anna Mannheimers krönika Jag hittar inga ord om att vi aldrig får ge upp. Hitta på egen rubrik.
Uppgifter
-
Krönika
Kopplingar till läroplanen
- Syfte
-
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,Sv
-
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,Sv
-
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, ochSv
- Centralt innehåll
-
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.Sv 7-9
-
Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.Sv 7-9
Matriser
Krönika
| E | C | A | |
|---|---|---|---|
|
Koppling till uppgiften
|
Eleven följer instruktionen.
Texten fungerar i huvudsak som en krönika.
|
Eleven följer instruktionen.
Texten fungerar relativt väl som en krönika.
|
Eleven följer instruktionen.
Texten fungerar väl som en krönika.
|
|
Innehåll
|
Elevens tankegång framgår.
Eleven resonerar på ett enkelt sätt.
|
Elevens tankegång framgår tydligt.
Eleven resonerar på ett utvecklat sätt.
Elevens exempel är passande och fördjupar/utvidgarresonemanget.
Krönikan innehåller både det personliga och det allmänna men det råder inte alltid balans mellan dem.
|
Eleven resonerar på ett välutvecklat och nyanserat sätt.
Elevens exempel är träffande och fördjupar och/eller utvidgar resonemanget.
Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna.
|
|
Struktur
|
Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig.
Textbindningen är enkel.
|
Texten är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning och inledning.
Textbindningen är utvecklad.
Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren.
|
Texten är sammanhängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och effektiv inledning.
Textbindningen är välutvecklad.
Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren.
|
|
Språk och stil
|
Ordvalet är enkelt.
Menings-
byggnaden fungerar i huvudsak.
Tempusbruket förstör inte förståelsen av krönikan.
|
Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsartilltal eller humoristiska vändningar .
Menings-
byggnaden är varierad och relativt väl fungerande.
Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av krönikan.
|
Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av liknelser och metaforer.
Menings-
byggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande.
Tempus används på ett riktigt sätt.
|
|
Skrivregler
|
Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
|
Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
|
Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
|
