Mellan- under och efter WW2

Med mellankrigstiden, andra världskriget och efterkrigstiden kommer vi att arbeta med på två olika sätt samt i två ämnen: historia och svenska.

Under SO-lektionerna kommer vi att gå igenom händelser och fakta samt svara på frågorna i boken. Svaren till dessa frågor ska lämnas in i SO-mappen. Inlämning senast 8 februari 2019.

Parallellt får ni arbeta med en fördjupningsuppgift (A-E-nivå) på Sv-lektionerna om en särskilt intressant person eller händelse. Ni ska söka, välja ut och sammanställa information från olika källor. Redovisningen ska ske munlitgt med en kombination av text och estetiska uttryck och medier.

Båda sätten bedöms i båda ämnen.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
• Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya makt förhållanden i världen.
• FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
• Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
• Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.
• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Nya ord i språket, till exempel lånord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk­ mord.
• Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del under­byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning­ ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa sam­band mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och rela­tivt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl under­ byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning­ ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsakfungerande sätt, välja använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
• Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
• Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ettändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
• Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse
• Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Sammanställningarna innehåller ut­vecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
• Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
• Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
• Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
• Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

Uppgifter

Frågor till mellankrigstiden

Svara på frågorna till kapitlet "Mellan två krig" s 229. Så här kan ni tänka när ni svarar på frågorna för att påverka kunskapskraven: Tidsperioder...: 1 Samhällsförändringar...: 2, 9, 13 Villkor och värderingar: 3 Undersöka utvecklingslinjer...: 6,8 Fortsstta utv-linjer: 8, 11 Begrepp: alla frågor

Frågor till andra världskriget

Svara på frågor till kapitlet "Andra världskriget" s 251. Så här kan ni tänka när ni svarar på frågorna för att påverka kunskapskraven: Tidsperioder...: 1, 15 Samhällsförändringar...: 1, 5, 8, 10-13, 15 Villkor och värderingar: 7, 8, 10-13, 15 Undersöka utvecklingslinjer...: 8, 9, 15 Fortsstta utv-linjer: 15 Begrepp: alla frågor

Frågor till andra världskriget

Svara på frågorna till kapitlet "Andra världskriget".