Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Fysik

·

Årskurs:

7 - 9

Värme och väder 7A

Ärentunaskolan, Uppsala · Senast uppdaterad: 8 januari 2019

I det här arbetsområdet kommer vi att lära oss om begrepp som massa, volym och densitet. Du kommer också att lära dig varför varm luft stiger, vad som menas med värme och varför vindar uppstår. Vi avslutar med att tolka väderkartor och resonera kring den förstärkta växthuseffekten.

Vi kommer att utgå från läroboken Fysik Spektrum och sidorna 98-129. Vi kommer att göra laborationer, ha genomgångar och övningar.

Efter det här arbetsområdet skall du kunna:

Massa volym och densitet:

  • Förstå vad som menas med volym och massa och vilka enheter man använder
  • Att med en partikelmodell kunna beskriva fasövergångar, densitet och temperatur
  • Kunna göra beräkningar på densitet

Värme påverkar densiteten:

  • Vad som händer med densiteten när fasta ämnen, vätskor och gaser värms upp. 

Värme sprids på tre olika sätt:

  • Vad värmeenergi är för något samt hur den kan spridas på tre olika sätt
  • Hur vi på olika sätt utnyttjar hur värme sprider sig  t ex uppvärmning av ett rum, solceller, termos

Väder och vind:

  • om olika väderfenomen och deras naturliga orsaker
  • hur fysikalisk begrepp används inom meteorologin för att mäta, förutse och kommunicera väder i väderprognoser.
  • hur människan påverkat jordens klimat genom att förstärka växthuseffekten. 
  • Hur vår kunskap om värmeenergi lett till miljövänliga metoder till att ta tillvara på solens energi, till exempel med solfångare och solceller
  • Hur kunskap om värme och värmespridning påverkat byggnadsteknik, samhälle och människors levnadsvillkor. 

Viktiga ord och begrepp: Vikt, massa, (tyngd), densitet, värme, partikelrörelse, utvidga, armerad betong, bimetall, termostat, termometer, absoluta nollpunkten, fixpunkter, Celsiusskalan, Kelvinskalan, Fahrenheitskalan, ledning, strålning, strömning, vakuum, värmeledningsförmåga, ledare, isolator, solfångare, solceller, meteorologi, prognos, klimat,  högtryck, lågtryck, isobar, front, barometer,hygrometer, luftfuktighet, anemometer, växthuseffekt (förstärkt), växthusgaser, varmfront, kallfront, sjöbris, nederbörd, värmeenergi 

 

Veckoplanering:

v. 48 Massa volym och densitet, lab densitet-regelbunden volym och oregelbunden volym sid 100-102

v. 49 Värme påverkar densiteten, temperaturskalan sid 103-108

v. 50-51 demo/lab hur värme påverkar densiteten i fasta ämnen, vätskor och gaser, Fråga Lund

v. 2 Värme sprids på tre olika sätt lab ledning,strålning, strömning, mörka ljusa materiel, blanka/matta ytor sid 103-114

v. 3 Väder och vind lab väderkartor, väderstationers instrument, väder och vind, värmeenergi sid 115-125

v. 4 Repetition sid 126-127 och prov ons 23/1

 

 

 

 

 

 


Läroplanskopplingar

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.

Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.

Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.

Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.

Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.

Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback