Stormaktstiden och frihetstiden

1600-talet var en märklig tid! Kungarna bestämde nästan allt. Sverige var ungefär dubbelt så stort som nu. Man var i krig nästan hela tiden, och många fruktade de hemska svenskarna. Här hemma anklagade man kvinnor för att vara häxor och brände dem på bål. 100 år senare var det fred. Uppfinnare och vetenskapsmän gjorde viktiga upptäckter och våra första riksdagspartier bestämde i Sverige. Åtminstone ett tag...

Syfte

Konkretisering av mål

Under arbetsområdet ska du få tillfälle att utveckla din förmåga att:

* berätta om huvuddragen i stormaktstiden och frihetstiden och ge några exempel på hur de påverkade samhället och människorna som levde då.

* berätta om människors liv och reflektera över likheter och skillnader mellan nu och då.

* berätta om några viktiga företeelser och personer (häxprocesser, vetenskapsmän som Celsius och Linné) och berätta om hur dessa  påverkade samhället och människorna som levde i det.

* berätta om några historiska källor och vad man kan få reda på från dem.

Arbetssätt

Hur ska undervisningen se ut?

Vi kommer att se film, ha lärarledda genomgångar, använda läroböcker, och internetbaserat material.  Vi försöker ge en översikt och tar upp viktiga begrepp (t.ex.häxprocesser, envälde, de fyra stånden). Vi kommer att arbeta med tidslinjer och andra modeller för att träna på att se orsaker och konsekvenser av förändringarna som ägde rum under stormaktstiden och frihetstiden. Vi kommer att läsa om de personer och upptäckter som var viktiga för den svenska stormaktstidens uppgång och fall och frihetstiden med våra första politiska partier; kungar, drottningar, vetenskapsmän.Vi använder skönlitteratur för att du ska få en inblick i vanliga människors liv, gruvdrift och hur människor flyttade till Sverige för att arbeta. Vi kommer att titta på några olika historiska källor från denna tid; vad berättar de och hur kan vi tolka det?  Du kommer att få arbeta en del på egen hand och med kamrater för att fördjupa dig i olika områden. Ni har möjlighet att redovisa ert arbete på olika sätt. 

Bedömning

Vad ska bedömas och hur?

Vi kommer att bedöma din förmåga att berätta om människors levnadsvillkor samt att reflektera över likheter och skillnader mellan nu och då. Vi tittar på hur du kan redogöra för konsekvenserna av några förändringar / företeelser som ägde rum. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.