Matte VT-19

Terminen kommer att handla om Geometri, Ekvationer och statistik

Veckoplaneringen för kapitlet ser ut enligt tabellen. Förändringar kan göras i denna och kommer alltid vara uppdaterade på Classroom. Ändrar jag så berättar jag det på lektion. Läxor görs efter behov antingen fritt eller i samråd med mig.

vecka	Kapitel	Onsdag	Torsdag	Läxa	Övrigt
2	4. Geometri s.160- 217	repetition algebra	4.1 omkrets och area	13
3		4.2 cirkelns area	4.3 rätblock och kub	14
4		4.4 enheter för volym	fortsättning 4.4	15	Onsdag Pythagoras Quest för de som vill delta
5		4.5 + 4.6	4.5 + 4.6	16
6		övning	kunskapskoll grupp eller socrativeliknande
7	LOV	LOV	LOV	LOV	LOV
8	PRAO	PRAO	PRAO	PRAO	PRAO
9	5. Ekvationer s. 218 - 259	5.1 ekvationslösning		17
10		5.2 obekanta i båda led		18
11		5.3 problemlösning 1
12		5.4 flera termer och parenteser		19
13		5.5 problemlösning 2		20
14
15		Prov ekvationer och lite geometri	genomgång prov
16	LOV	LOV	LOV	LOV	LOV
17	6. Sannolikhet och statistik s. 260 - 306	6.1 hur stor är sannolikheten		21
18		LEDIGT
19		6.2 sannolikheter i olika steg		22
20		6.3 tabeller och diagram		23
21		6.4 relativ frekvens		24
22		6.5 cirkeldiagram	LEDIGT
23		gruppuppgift	LEDIGT
24			Skolavslutning

Det här kommer vi att arbeta med inom geometri

• beräkna med formler för omkrets, area och volym.
• använda lämpliga enheter och omvandla enheter.
• rita tredimensionella objekt.
• göra uppskattningar och jämförelser av egenskaper hos cirklar, månghörningar och tredimensionella objekt.
• värdera lösningsmetoder och matematiska resonemang.
• förklara och motivera utifrån begrepp som omkrets, cirkel, diameter, radie, area, parallellogram, rektangel, romb, kvadrat, triangel, rätblock, kub, prisma, pyramid, cylinder, kon, basyta, mantelyta, klot.

Det här kommer vi att arbeta med inom ekvationer

• förstå skillnad mellan ett algebraiskt uttryck och en ekvation
• balansmetod och andra metoder för att lösa ekvationer
• teckna, lösa och pröva lösningar till ekvationer
• uttrycka vardagliga situationer matematiskt med ekvationer
• värdera lösningsmetoder och matematiska resonemang
• förklara och använda följande begrepp: ekvation, vänster led, höger led, obekant, variabel, balansmetoden, antagande, förenkla, parentes, potens, lösning, pröva lösning

 

Det här kommer vi att jobba med inom statistik

• beräkna sannolikhet för en eller flera händelser
• skillnad mellan oberoende och beroende händelser
• hur träddiagram kan användas för att på ett enkelt sätt visa händelser i flera steg
• beräkna sannolikhet med hjälp av komplementhändelse
• kombinatorik
• tolka och använda lägesmått
• vad spridningsmått är och hur det kan anges
• värdera lösningsmetoder och matematiska resonemang
• förklara och använda följande begrepp: sannolikhet, möjliga utfall, gynnsamma utfall, oberoende- och beroende händelser, träddiagram, kombinatorik, permutation, lägesmått, medelvärde, median, typvärde, spridning, variationsbredd.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
• Metoder för ekvationslösning.
• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
• Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.
• Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
• Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.
• Bedömningar av risker och chanser utifrån datorsimuleringar och statistiskt material.
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
• Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer.
• Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.

Kriterier

• Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
• Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
• I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.
• Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.
• I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
• Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
• Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
• Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
• I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
• Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
• Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.
• I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
• Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
• Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
• I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
• Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
• Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
• I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.