Sverige på 1700-1800-talet

Ett arbetsområde om hur det var i Sverige under 1700- och 1800-talet. Från frihetstiden till det moderna Sverige.

Under detta arbetsområde kommer du ha möjlighet att utveckla din förmåga att:
- ha kunskaper om hur Sverige styrdes under tidsperioden och vilken förändring som skett sedan tidigare perioder.
- ha kunskaper om vad jordbrukets omvandling (skiftesreformerna) innebar.
- resonera om konsekvenser av jordbrukets omvandling för människor.
- jämföra 1700- och 1800-talet med andra tidsperioder.
- historiska begrepp, t.ex. orsak, konsekvens, frihetstiden, förändring och upplysningstiden.
- använda historiskt källmaterial och resonera om materialets användbarhet.

Vi kommer att arbeta på följande sätt:
- läsa i läroboken enskilt och tillsammans.
- se på film.
- diskutera i mindre grupper och i helklass.
- förklara och diskutera historiska begrepp.
- göra arbetsblad.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.

Uppgifter

Historieprov

Provet kommer att beröra de delar som står i planeringen, alltså: - ha kunskaper om hur Sverige styrdes under tidsperioden och vilken förändring som skett sedan tidigare perioder. - ha kunskaper om vad jordbrukets omvandling (skiftesreformerna) innebar. - resonera om konsekvenser av jordbrukets omvandling för människor. - jämföra 1700- och 1800-talet med andra tidsperioder. - historiska begrepp, t.ex. orsak, konsekvens, frihetstiden, förändring och upplysningstiden.