Vad vi ska lära oss. Varför just detta?

Du ska utveckla din kommunikativa, begreppsliga, analytiska, metakognitiva och procedur förmåga genom att:

• kunna positionssystemet (tusental, hundratal, tiotal och ental)
• kunna tal i bråkform
• kunna jämföra bråk
• kunna klockan analog och har kunskaper om digital
• kunna lösa elevnära problem i de fyra räknesätten och kunna förklara hur du löser problemet 
• kunna omvandla enheter inom vikt, volym och längd
• kunna beräkna omkrets och area
• kunna räkna tal med skriftliga räknemetoder inom talområdet 0-200
• kunna räkna multiplikation och division inom talområdet 0-20
• känna till begrepp
• kunna jämföra och se likheter och skillnader mellan geometriska figurer
• kunna göra egna diagram
• ha kunskaper om hur man räknar skala

Hur ska vi lära oss detta?

Du kommer att få:

• arbeta med läromedlet Favoritmatematik
• arbeta enskilt och i grupp
• lyssna och delta i gemensamma genomgångar
• arbeta praktiskt med konkret material och olika spel
• göra diagnoser och prov regelbundet

Vad som kommer att bedömas:

Du kommer att bedömas utifrån din förmåga att:

• använda de begrepp som ankyter till arbetsområdet.
• välja och använda matematiska metoder som passar bra för att göra beräkningar och lösa uppgifter
• använda olika matematiska uttryck för att diskutera

Hur du får visa vad du kan:

Du får visa vad du kan när du arbetar i boken, vid muntliga diskussioner och genom diagnoser och prov.

• Syfte
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

  Ma
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

  Ma
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

  Ma
• föra och följa matematiska resonemang, och

  Ma
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

  Ma
• Centralt innehåll
• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

  Ma  1-3
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.

  Ma  1-3
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

  Ma  1-3
• 
  

  Ma  1-3
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.

  Ma  1-3
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas

  Ma  1-3
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

  Ma  1-3
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.

  Ma  1-3
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.

  Ma  1-3
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.

  Ma  1-3
• Slumpmässiga händelser i experiment och spel.

  Ma  1-3
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.

  Ma  1-3
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

  Ma  1-3
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

  Ma  1-3
• Kunskapskrav
• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.

  Ma   3
• Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

  Ma   3
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.

  Ma   3
• Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.

  Ma   3
• Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.

  Ma   3
• Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.

  Ma   3
• Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationera.

  Ma   3
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.

  Ma   3
• Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.

  Ma   3
• Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.

  Ma   3
• Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

  Ma   3
• Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

  Ma   3
• Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

  Ma   3
• Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

  Ma   3
• Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

  Ma   3