Ämnen:
Historia
·
Årskurs:
9
Konflikternas århundrade
Gottsundaskolan, Uppsala · Senast uppdaterad: 13 januari 2019
Det är ju tragiskt att ett århundrade ska kallas för "konflikternas" århundrade, men det är faktiskt så man ofta benämner 1900-talet. Allt var ju såklart inte bara konflikter: vi reste till månen, uppfann många nya mediciner, och bildade viktiga organisationer för fred och handel som FN och EU. Kvinnor fick rösträtt och det blev allt mer accepterat att ha en annan sexuell läggning än den heterosexuella normen. Mycket positivt hände alltså, men de två stora krigen - där så många länder var inblandade - ledde till att miljontals militärer och civila dog, att människor led och svalt, samt att gjordes försök att UTROTA ett helt folk! Inför, mellan och efter krigen var det dessutom oro och spänningar mellan länder och folkslag, så därför måste vi tyvärr acceptera att konflikterna var många runt om i världen under 1900-talet!
Vi planerar att arbeta med detta arbetsområde i historia från vecka 3 till och med vecka 13. Vi kommer att ett prov vecka 10, och de sista veckorna ägnas åt ett grupparbete, som sedan ska redovisas med hjälp av Power Point.
Vi kommer att gå igenom orsakerna till att krigen kunde uppstå, vilka som var med och krigade och varför. Vi kommer dessutom att gå igenom den svängiga tid mellan krigen som kallas för Mellankrigstiden, och vilka konsekvenser som följde på de båda krigen, och hur vissa saker faktiskt påverkar oss än idag! Avslutningsvis under kursen kommer ni att i grupp få arbeta med en modern konflikt, och jämföra den med/koppla den till en av de äldre konflikter vi gått igenom tillsammans.
Längre ner på sidan, under rubriken "uppgifter", så finns det två utförliga dokument som innehåller länkar till filmer, förklaringar av viktiga begrepp, och sammanfattningar av vad som hände under de olika händelseförloppen under Konflikternas århundrade.
--> Ytterligare dokument kan komma att läggas till under "uppgifter" allt eftersom vi arbetar med denna kurs.
/Marie, Micke och Ragnar
Läroplanskopplingar
Syfte (4)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Centralt innehåll (10)
Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya makt förhållanden i världen.
FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.
Kriterier (24)
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk mord.
Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.
Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl under byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.
Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl under byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
