Förr och nu

Varför är samhället som det är? Och hur vad det förr? Hur och varför förändras samhället? Du kommer att lära dig mer om samhället nu, innefattade kunskaper om b.l.a. din familj, yrken, lekar. Du kommer också lära dig om hur livet kunde se ut förr rörande lekar, yrken och samhället i stort. Vi studerar förändringsprocesser och gör även en framtidsspaning!

Innehåll

Jag i samhället

•     Var bor du? Hur bor du? Vi tar reda på adressen och sätter ut på karta.

•    Vi promenerar hem till varandra på utedagarna, och tar foto på huset du bor i. 

•       Vem består din familj av? 

•       Läsa skönlitteratur som belyser olika familjekonstellationer

•     Vilket år är du född?

Samhället och yrken

•   Vilka samhällsfunktioner finns och varför?

•   Jämföra dagens samhällsfunktioner med samhällsfunktioner förr

•   Vilka yrken finns nu?

•     Vilket yrke skulle du vilja ha när du blir vuxen, varför? Vi framtidsspanar. 

•    Få besök från olika yrkeskategorier

•    Gå på yrkesspaning i närområdet

•    Vi provar på olika yrken: arkitekt och programmerare
  
  

Historiskt perspektiv

•     Tidslinje, hur den kan användas för att förstå tidsperspektiv. 

•        Vad gillade barn att leka med förr? Vi intervjuar och jämför med nu.

•         Prova att leka lekar från förr.

•        Hur kunde en skoldag ut för 100 år sedan? Vi upplever.

•        Titta på Astrid Lindgren-filmer för att visuellt få uppleva samhället förr.

•         Gå på stadsvandring i Lund

•      Åka på studiebesök på Kulturen i Lund och St:Hansgården 

•    .....och förmodligen med en hel del mer som barnen blir intresserade av under temats gång!

Bedömning

- Kunna din adress och vem som bor där

- Ge exempel på tre samhällsfunktioner

- Ge exempel på tre yrken

- Ge exempel på en lek förr

- Ge exempel på hur en skoldag kunde se ut för 100 år sedan.
- Använda begreppen nutid, dåtid och framtid på korrekt sätt.

- Ditt skrivande (förmåga att skapa meningar, stava och använda stor bokstav och punkt) kommer att bedömas utifrån den digitala bok vi dokumenterar i under temats gång.

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
• förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och

Centralt innehåll

• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Grundläggande geometriska tvådimensionella objekt samt objekten klot, kon, cylinder och rätblock. Egenskaper hos dessa objekt och deras inbördes relationer. Konstruktion av geometriska objekt.
• Migration inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
• Skildringar av människors levnadsvillkor förr i tiden, till exempel i barnlitteratur, sånger och filmer. Minnen berättade av människor som lever nu.
• Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om livet där under olika tider.
• Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
• Yrken och verksamheter i närområdet.
• Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
• Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
• Mentala kartor, till exempel över närområdet, skolvägar eller andra platser som är betydelsefulla för eleven.
• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
• Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.
• Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Grundläggande textbearbetning.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
• Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
• Att ge och ta emot muntliga instruktioner.
• Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer.
• Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska och historiska förhållanden, samhällsförhållanden och religiösa traditioner. Eleven beskriver likheter och skillnader samt orsaker och konsekvenser i sammanhang som är relevanta för ämnena. Eleven samtalar om människors livsfrågor och levnadsvillkor samt om miljöfrågor och andra samhällsfrågor ur olika perspektiv.
• Eleven använder begrepp, metoder och verktyg från de samhällsorienterande ämnena.
• Eleven läser meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Eleven återger och kommenterar någon del av innehållet och visar begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor uppmärksammar eleven när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till för eleven enkla resonemang om texternas tydligt framträdande innehåll och jämför detta med egna erfarenheter.
• Eleven samtalar om elevnära frågor och ämnen och ställer frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom ger och tar eleven enkla muntliga instruktioner.
• Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
• Eleven söker information ur någon anvisad källa och återger grundläggande delar av informationen i enkla faktatexter. Texterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.