Skolbanken Logo
Skolbanken

Verklighetsuppfattning vt 2019

Stenbergaskolan anpassad grundskola, Söderhamn · Senast uppdaterad: 20 januari 2019

 

Verklighetsuppfattning vt 2019

 

Syfte:

 

Genom undervisningen inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

 

  • använda kunskaper om människa och natur,
  • ordna händelser och upplevelser i tid och rum,
  • sortera föremål utifrån kvalitet och kvantitet,
  • reflektera över samband mellan orsak och verkan,
  • identifiera och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån funktion, och
  • använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet.

 

(Lgr 11)

 

 Centralt innehåll

 

I årskurs 1–3

 

Människa, djur och natur

 

  • Människans upplevelser med hjälp av olika sinnen.
  • Människokroppen och kroppsdelars namn.
  • Växter och djur, deras namn och levnadsmiljöer.
  • Återkommande mönster i naturen, till exempel dygn, årstider och vädertyper.

 

Tid

 

  • Tidsuppfattning, till exempel länge, före och strax.
  • Uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid samt uppdelning av tid, till exempel morgon, veckodag och årstid.
  • Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter.

 

Rum

 

  • Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel här, under och framför.
  • Avstånd, riktning, riktmärken och kännemärken och hur de används vid förflyttning.

 

Kvalitet

 

  • Likheter och olikheter. Hur föremål kan jämföras utifrån sina egenskaper.
  • Strukturer och egenskaper hos olika material och hur de kan upplevas, till exempel varmt, blankt och mjukt.

 

Kvantitet

 

  • Längd, volym och massa och hur de kan storleksordnas och jämföras.
  • Heltal. Hur de benämns, storleksordnas och används för att ange antal och ordning. Ramsräkning.
  • Sedlar och mynt.
  • Att betala med pengar och digitala betalningssätt.
  • Räknesätt i praktiska situationer.

 

Orsak och verkan

 

  • Metoder och strategier för att påverka situationer och lösa problem, till exempel ta på jacka när det är kallt och tända ljuset när det är mörkt.
  • Konsekvenser av olika val och handlingar som rör kroppen.
  • Risker i närmiljön, till exempel trafik.

 

Tekniska lösningar

 

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar.
  • Hur programmering används för att styra föremål, till exempel för rörelse.
  • Redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

 

Ämnesspecifika begrepp

 

  • Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till exempel kommunicera om människa, djur och natur.

 

I årskurs 4–6

 

Människa, djur och natur

 

  • Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
  • Människokroppen och kroppsdelars namn och funktioner.
  • Pubertet och hur den inverkar på individen. Sexualitet, kärlek och olika slags relationer.
  • Växter och djur, deras namn och levnadsmiljöer.
  • Återkommande mönster i naturen, till exempel dygn, årstider och vädertyper. Hur detta kan påverka människor, djur och växter.
  • Vattnets olika former och kretslopp i naturen.

 

Tid

 

  • Tidsuppfattning, till exempel länge, före och strax.
  • Uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid samt uppdelning av tid, till exempel morgon, veckodag och årstid.
  • Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter.

 

Rum

 

  • Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel här, under och framför.
  • Avstånd, riktning, riktmärken och kännemärken och hur de används vid förflyttning.
  • Avbildningar av verkligheten, till exempel bild, foto och film.

 

Kvalitet

 

  • Likheter och olikheter. Hur föremål kan jämföras, sorteras och kategoriseras utifrån sina egenskaper.
  • Strukturer och egenskaper hos olika material och hur de kan upplevas, till exempel varmt, blankt och mjukt.
  • Geometriska figurer och namn på några av dessa, till exempel cirkel, kvadrat och triangel.

 

Kvantitet

 

  • Längd, volym och massa och hur de kan mätas, storleksordnas och jämföras.
  • Heltal. Hur de benämns, storleksordnas och används för att ange antal och ordning. Ramsräkning.
  • Sedlar och mynt. Hur de kan sorteras efter värde.
  • Pengars användning. Vad några vanliga varor kan kosta. Digitala betalningssätt.
  • De fyra räknesätten i praktiska situationer.

 

Orsak och verkan

 

  • Metoder och strategier för att påverka situationer och lösa problem.
  • Konsekvenser av olika val och handlingar som rör kroppen.
  • Hur människans olika val och handlingar kan påverka naturen och miljön, till exempel källsortering och val av färdmedel.
  • Risker i närmiljön, till exempel kemikalier.

 

Tekniska lösningar

 

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar.
  • Föremål där enkla mekanismer såsom hävstänger används för att uppnå en viss funktion, till exempel på lekplatsen.
  • Hur datorer används och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring, till exempel tangentbord och skärm.
  • Några vardagliga föremål som styrs av datorer och program. Hur programmering används för att styra föremål, till exempel för rörelse.
  • Redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

 

Ämnesspecifika begrepp

 

  • Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till exempel kommunicera om människa, djur och natur.

 

I årskurs 7–9

 

Människa, djur och natur

 

  • Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
  • Människokroppen och kroppsdelars namn och funktioner.
  • Pubertet och hur den inverkar på individen. Sexualitet, reproduktion, kärlek och olika slags relationer samt preventivmetoder.
  • Växter och djur, deras namn, livsvillkor och levnadsmiljöer.
  • Återkommande mönster i naturen, till exempel dygn, årstider och vädertyper. Hur detta kan påverka människor, djur och växter.
  • Vattnets olika former och kretslopp i naturen.

 

Tid

 

  • Tidsuppfattning, till exempel länge, före och strax.
  • Uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid samt uppdelning av tid, till exempel morgon, veckodag och årstid.
  • Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter.

 

Rum

 

  • Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel här, under och framför.
  • Avstånd, riktning, riktmärken och kännemärken och hur de används vid förflyttning.
  • Avbildningar av verkligheten och förhållandet mellan original och till exempel bild, foto och film.

 

Kvalitet

 

  • Likheter och olikheter. Hur föremål kan jämföras, sorteras och kategoriseras utifrån sina egenskaper.
  • Strukturer och egenskaper hos olika material och hur de kan upplevas, till exempel varmt, blankt och mjukt.
  • Geometriska figurer och namn på några av dessa, till exempel cirkel, kvadrat och triangel.

 

Kvantitet

 

  • Längd, volym och massa och hur de kan mätas, storleksordnas och jämföras.
  • Heltal. Hur de benämns, storleksordnas och används för att ange antal och ordning. Ramsräkning.
  • Sedlar och mynt. Hur de kan sorteras efter värde.
  • Pengars användning. Vad några vanliga varor kan kosta. Digitala betalningssätt.
  • De fyra räknesätten i praktiska situationer.

 

Orsak och verkan

 

  • Metoder och strategier för att påverka situationer och lösa problem.
  • Konsekvenser av olika val och handlingar som rör kroppen.
  • Hur människans olika val och handlingar kan påverka naturen och miljön och vad detta innebär för en hållbar utveckling, till exempel källsortering och val av färdmedel.
  • Risker i närmiljön, till exempel kemikalier och elektricitet.

 

Tekniska lösningar

 

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar.
  • Föremål där enkla mekanismer såsom hävstänger används för att uppnå en viss funktion, till exempel på lekplatsen och i hemmet.
  • Hur datorer används och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangentbord, skärm och hårddisk.
  • Några vardagliga föremål som styrs av datorer och program. Hur programmering används för att styra föremål, till exempel för rörelse.
  • Redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

 

Ämnesspecifika begrepp

 

  • Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till exempel kommunicera om människa, djur och natur.

 

(Lgr11)

 

Mål: Vad ska jag lära mej? (Utefter var och ens förutsättningar)

 

Eleven kan identifiera människans sinnen och kroppsdelar och delta i kommunikation om människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Utifrån upplevelser i närmiljön kan eleven urskilja och reagera på några egenskaper hos växter och djur. Dessutom deltar eleven i kommunikation om några växters och djurs livsvillkor och levnadsmiljöer. Eleven deltar i observationer av dygn, årstider och vädertyper. Eleven deltar också i kommunikation om vattnets olika former och vattnets betydelse för liv på jorden. Eleven reagerar igenkännande i bekanta miljöer och samspelar inför händelser. Dessutom deltar eleven i övningar om objekts beständighet och i bedömningar av avstånd och riktning. Eleven kan delta i ramsräkning.

 

Eleven deltar också i att sortera konkret material utifrån likheter, olikheter, storlek, mängd, kvalitet och form. Utifrån att eleven urskiljer och reagerar på olika egenskaper hos vardagsföremål kan eleven delta i att göra val. Eleven kan delta i kommunikation om orsak och verkan och i att använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen. Dessutom deltar eleven i kommunikation om hur olika val och handlingar påverkar naturen och om hur risker i närmiljön kan undvikas. Eleven deltar i undersökningar av hur några tekniska föremål används och fungerar och i kommunikation om hur redskap och teknisk utrustning kan användas på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.

 

 

 

Planering våren 2019

Hur: undervisning

 

Genom att delta/aktivt medverka i ämnesområdet. Du kommer att arbeta med följande:


  • Vi arbetar med sinnen och kroppsdelar vid samlingen, i bänkarbetet, musiken och drama.

  • Vi stimulerar eleverna i kommunikationen för att utifrån upplevelser i närmiljön kunna urskilja och reagera på några egenskaper hos växter och djur och deras livsvillkor och levnadsmiljöer.

  • Vi arbetar med värdegrundsarbete.

  • Vi arbetar med att observera dygn, årstider och vädertyper.

  • Vi arbetar med lägesord, avstånd, riktning. Vi stimulerar eleven i ramsräkning. Vi arbetar också med att sortera konkret material utifrån likheter, olikheter, storlek, mängd, kvalitet och form.

  • Vi undersöker hur några vardagliga föremål fungerar och hur de kan användas på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

  • Vi arbetar med hur programmering används för att styra föremål, till exempel för rörelse.

  • Vi arbetar med redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

  • Vi arbetar med att stärka eleven i att hitta strategier och metoder för att påverka situationer och lösa problem.

  • Vi arbetar med att stärka förståelse för tid som har varit, tid som ska komma.


 

Hur eleverna visar sina förmågor.

 

Genom att efter förmåga delta/genomföra/beskriva/kommunicera under lektionerna.

 

Bedömning: Personalen stämmer av varje dag mot Lpp samt elevens IUP. Kontinuerlig formativ och summativ bedömning. Personalen stämmer av varje dag med varandra samt vid arbetslagsträffar 1g/v.

 

Big 5: Analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppslig förmåga, procedurförmåga,

 

           metakognitiv förmåga.

 

 

 

 

 

 

 

 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen
Mölndals stad - Verklighetsuppfattning (träningsskolan)
Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback