Centralt innehåll Geometri
Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt. Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Metoder för beräkning av area och omkrets hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
Begrepp
Elevens mål
Undervisningens arbetssätt och arbetsformer
Bedömning av förmågor/kunskaper grundar sig på
Hur ska du visa vad du har lärt dig?
Genom problemlösningsuppgifter
Genom bedömningsuppgift
Genom skriftligt prov
E | C | A | |
---|---|---|---|
BEGREPP
Kunskap om begrepp och sambandet mellan begreppen.
|
Jag visar grundläggande kunskaper om geometriska figurer, omkrets och area.
|
Jag visar goda kunskaper om samtliga geometriska figurer.
|
Jag visar mycket goda kunskaper om samtliga geometriska figurer och sambandet mellan vinkelsumma och geometrisk form.
|
METOD
Val av metod och hur väl metoderna genomförs.
|
Jag använder en i huvudsak fungerande metod för att beräkna arean av kvadraten, rektangeln och triangeln.
|
Jag använder en ändamålsenlig metod för att beräkna triangelns area och försöker beräkna arean av åttahörningen.
|
Jag använder ändamålsenliga och effektiva metoder för att beräkna samtliga areor korrekt.
|
PROBLEM
Hur väl problemet tolkas och löses. Val av strategi.
|
Jag påbörjar ett försök att lösa problemet.
|
Jag väljer en relativt väl fungerande strategi med förhållandevis god anpassning till problemet.
Jag påbörjar t.ex. en indelning av åttahörningen i trianglar och försöker beräkna arean.
|
Jag väljer en väl fungerande strategi med god anpassning till problemet.
Jag delar t.ex in åttahörningen på ett fungerande sätt i trianglar och rektanglar, alternativt ritar in den i en kvadrat och beräknar dess area genom att först beräkna kvadratens area.
|
RESONEMANG
Föra ett resonemang, kvalitet på slutsatser och analyser.
|
Jag för enkla och till viss del underbyggda resonemang kring omkretsen och arean av figurerna.
Jag drar t.ex. slutsatsen att formen på figurerna har med areans storlek att göra.
|
Jag för ett utvecklat och relativt väl underbyggt resonemang kring omkretsen och arean av figurerna.
Jag drar t.ex. slutsatsen att när rektangeln är en kvadrat har den störst area.
|
Jag för ett välutvecklat och väl underbyggt resonemang kring omkretsen och arean av figurerna.
Jag drar t.ex. slutsatsen att ju fler hörn figurerna har desto större är arean.
|
KOMMUNIKATION
Kvalitet på redovisning både muntligt och skriftligt, användning av matematiska uttrycksformer.
|
Mina redovisningar omfattar endast delar av uppgifterna men är möjliga att förstå och går delvis att följa.
Jag ritar en kvadrat, rektangel och triangel med omkretsen 24 cm.
|
Mina redovisningar omfattar större delen av uppgiften och är lätta att förstå och följa. Det matematiska språket är godtagbart.
Jag ritar alla figurer med korrekt omkrets men med brister vad det gäller åttahörningens regelbundenhet.
|
Mina redovisningar är strukturerade och tydliga med ett korrekt och lämpligt matematiskt språk och omfattar alla uppgifter.
Jag ritar alla fyra figurer på ett korrekt sätt med korrekta vinklar och med rätt omkrets.
|
PROBLEMLÖSNINGI vilken grad eleven kan tolka muntlig och skriftlig information med matematiskt innehåll
I vilken grad eleven kan beskriva sitt tillvägagångsätt vid problemlösning med hjälp av matematikens uttrycksformer
Kvaliteten på de strategier och metoder som eleven väljer
Hur väl eleven tolkar resultat och drar slutsatser
I vilken grad eleven bedömer rimligheten i ett resultat
|
|||
E | C | A | |
---|---|---|---|
|
kan förstå och lösa ett enklare problem
|
kunna lösa problem i flera steg
|
kunna lösa komplexa problem och lösa dessa på konkreta, ändamålsenliga och effektiva sätt
|
BEGREPPHur väl eleven använder olika begrepp
Kvaliten på elevens beskrivningar av olika matematiska begrepp och hur eleven då använder olika uttrycksformer
I vilken grad eleven visar kunskap om relationer och samband mellan olika matematiska begrepp
|
|||
E | C | A | |
|
förstå rät vinkel, parallella sidor och rektangel
|
förstå areaberäkning av likbent triangel och parallellogram
|
kunna beräkna area och omkrets hos sammansatta figurer och se sambandet mellan dessa
|
|
se förhållandet mellan area, omkrets och sidans längd hos en kvadrat
|
förhållandet mellan area, omkrets och sidans längd hos sammansatta figurer
|
|
METODHur väl metoden är anpassad till uppgiften/situationen
Hur väl eleven genomför metoder och beräkningar
Hur utvecklingsbara elevens metoder är
Hur väl eleven hanterar olika hjälpmedel
|
|||
E | C | A | |
|
förstå vinkelsumman i en triangel
|
dessutom kunna beräkna okända vinklar i en triangel
|
använder konkreta metoder för att beräkna areor och vinklar
|
|
beräkna omkrets och area av rektanglar och trianglar
|
förstå vinklar i liksidig triangel
|
|
RESONEMANGI vilken grad eleven ställer och besvarar frågor med matematiskt innehåll
I vilken grad eleven följer, framför och bemöter matematiska resonemang
Kvaliten på elevens matematiska resonemang (motiveringar och argumentationer)
|
|||
E | C | A | |
|
föra ett enkelt resonemang kring sambandet mellan rektangelns och triangelns area
|
föra resonemang kring sambandet mellan area och omkrets hos olika trianglar
|
kunna visa med bilder eller berätta om metoder och kunna resonera kring felaktiga metoder
|
KOMMUNIKATIONKvaliten på elevens beskrivningar och redogörelser både muntligt och skriftligt
Hur väl eleven använder matematikens uttrycksformer
|
|||
E | C | A | |
|
Redovisningen är möjligt att följa och är i huvudsak fungerande
|
redovisar på ett ändamålsenlig sätt. Redovisningen är lätt att följa.
|
redovisar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
|