Natur & Miljö Mångruppen VT 2019

Planering för experiment inom målområdet Natur & Miljö vårterminen 2019 för Mångruppen. Här uppmuntras barnen att gissa, prova själva och se vad som händer med olika material i olika experiment. Tillsammans utforskar vi ett problem eller en frågeställning. Som forskare gör och som vi också ska göra, är att formulera en hypotes. En hypotes är en klok gissning på lösningen till problemet eller vad som är svaret på frågeställningen. Se även Grön Flagg- planering.

 

Barnens intressen, Var är vi? Nuläge

Vad är intressant för barnen?

Reflektera utifrån vad barnen gör och säger.

Vilka lärprocesser är barnen inne- vad är det barnen försöker förstå?

Dessa frågor i fokus vid löpande planering, dokumentation och observation.

Syfte och mål, Vart ska vi?

Syfte

Att erbjuda tillfällen för systematiska undersökningar (experimenten), att ställa egna hypoteser och även testa andras hypoteser. Tillfällen som ska utgå från barnens vardag och erbjuda tillfälle för barnen att med ett naturvetenskapligt arbetssätt möta enkel kemi och fysik. Vardagsnära, enkla och roliga experiment som inte bara ska vara spännande men som också ska göra osynliga fenomen synligt för barnen.

Mål - Se nedan

Målkriterier

Vi vet att barnen utvecklas gentemot målen när vi ser barn som:

- Gissar, ställer hypoteser vid experimentet (Exempel vid ett problem: jag tror tratten är delad/ jag tror det finns en maskin där inne. Exempel vid frågeställning: kommer stenen flyta eller sjunka? ”Jag tror att stenen kommer sjunka”  

En hypotes är en klok gissning om vad vi tror att lösningen till problemet är eller vad svaret till frågeställningen är (Russinhissen, s.10).

- Sorterar eller klassificerar.

- Beskriver vad som händer under experimentet, gör en observation.

- Drar slutsatser (t.ex. alla stenar sjunker i vattnet).

Metod, och material Hur gör vi?

Metod

Vi utgår från boken Russinhissen – enkla experiment i fysik och kemi av Hans Persson.

Experiment-tillfällen i mindre grupper varannan måndag med anknytning till barnens vardag. Produktiva frågor som sätter igång undersökande, handling. Exempel produktiva frågor:

Pedagog ställer uppmärksamhetsfrågor ”har ni sett så fort vattnet rinner?” för att göra barnen uppmärksamma på likheter, skillnader. Andra exempel: ”Ser alla … likadana ut?” (riktar uppmärksamhet på sortering, klassificering).

Vad-händer-om-frågor. ”Vad händer om du lägger isbiten i vattnet? Varför tror du det?” inspirerar barnen att komma med förslag på egna undersökningar. Vad skulle barnen vilja ta reda på?

Forskarfrågor - inspirerar barnen att komma med sina egna teorier och hypoteser. Vi undrar något- gissar hur det kommer bli – hur blev det? Blev det som jag trodde eller inte? Kan jag dra någon generell slutsats av detta?

(Enligt Skolverket, 2017, https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.245054!/Didaktisk%20inledning_KLAR.pdf)

Förutsättningar - Måndagar varannan vecka mellan ca. 9-10.30 i delade grupper.

Dokumentation - Observationer, anteckningar där frågorna från början (Nuläge) är i fokus: Vilka lärprocesser är barnen inne- vad är det barnen försöker förstå? Reflektera utifrån vad barnen gör och säger. Foto/film lärplattan. Rita i bok eller rita teckning efter experimentet? Samlad dokumentation över vad vi håller på med.

Förberedelser, vilket material behövs? -

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
• stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik,