Vilka tidigare erfarenheter/kunskaper/intressen har barnen utifrån sina förmågor? Hur vet vi det?   

Vi har observerat om alla barn leker med olika barn. Det visade sig att flertalet inte lekte med olika barn. 

Efter förändringar i avdelningens miljö tycker vi att det öppnat upp till lek med olika barn, detta jobbar vi vidare med.

Vi har gjort kartläggningar genom intervjuer med barnen, trygghetsvandring samt rumsobservationer med namnlistor. Där har vi fått bättre insikt i hur barnen fördelar sig, var de känner sig mer och mindre trygga samt vilka de helst leker med.  

Tidigare var det väldigt få av barnen som tog ansvar och plockade undan efter sig. Vi har uppmuntrat till att ta ansvar för materialet och nu har andelen ökat som tar ansvar och städar undan. Vi observerar för ett bättre underlag och fortsätter stöttning i ansvarstagande. 

Syfte och mål      

Vi vill ge möjlighet till att utveckla barnens empatiska förmåga. Att de ska förstå/utveckla förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation. Att känna tillhörighet, visa omtanke för andra, ta ansvar förskolans miljö samt respekt för varandras arbete. 

Vi har nått målen när

När barnen visar en vilja till att hjälpa varandra, visar hänsyn mot sitt eget och andras arbete och värnar om sin lärmiljö.

Genomförande  

Vi vill berika vår lekmiljö och skapar ett träd tillsammans där vi kommer att arbeta i olika material för att dela och prova på nya erfarenheter. Vid dessa målstyrda arbetstillfällen får alla vara delaktiga. Allas lika värde, ansvar och omsorg för sitt eget och andras arbete är fokusområde. Vi arbetar i mindre grupper, en pedagog och ca tre barn. 

Uppbyggnaden av trädet får ta tid. Stegvis arbetar barnen vidare och tar vid där någon annan slutat. Vi ger möjlighet till att skapa en känsla av tillhörighet, ansvar för samvaron i barngruppen och det gemensamma arbetet. Ett stärkande av ”vi känsla” och tillhörighet i barngruppen.

Tisdagar, onsdagar och torsdagar delar vi upp barngruppen i minst två grupper. Ena gruppen är utomhus före lunch och inomhus efter lunch. Den andra gruppen gör tvärtom. Beroende på  aktivitet kan vi dela upp gruppen ytterligare. Pedagoger delas upp i grupperna efter antal barn och beroende på aktivitet.  

I reflektion använder vi oss av reflektionsprotokoll där vi ser var gruppen befinner sig och hur vi ska kunna utmana vidare. Den individuella planeringstiden kan användas till att läsa in sig på ett visst område, förbereda material och miljö iför undervisningstillfället, se över barngruppens storlek och planera för ev uppdelning samt fördela pedagoger utifrån störst behov.