Atomen, atomfysik och periodiska systemet

I detta arbetsområde lär vi oss mer om atomen, periodiska systemet, grundämnen och hur de reagerar med andra ämnen, kemiska föreningar, atomfysik, kärnkraft.
Du kommer att få lära dig hur grundämnen bildar joner och olika typer av bindningsmöjligheter.

Tidsperiod

Vecka 5-10 

Mål för arbetet

Vi ska lära oss på atomen och dess egenskaper och hur vi kan använda oss av dem på olika sätt i samhället. Inriktningen blir att kunna förklara och resonera kring hur atomer kan reagera och användas inom kärnkraft. Du behöver då träna upp dina kunskaper om atomer, joner och isotoper. Att förstå att atomer och kemiska reaktioner sker i vår omgivning konstant är viktigt att förstå och att det är människans användning av kemi som kan leda till konsekvenser för individ, samhälle och miljö.

Vad ska du kunna?   

• Du ska veta hur en atom är uppbyggd.
• Du ska känna till begreppen atomnummer och masstal.
• Du ska känna till hur elektroner fördelar sig mellan olika skal runt atomkärnan.
• Du ska veta vad valenselektroner är för något.
• Du ska veta ungefär hur många grundämnen det finns.
• Du ska känna till periodiska systemets uppbyggnad i stora drag.
• Du ska kunna förklara skillnaden på en atom och en molekyl.
• Du ska kunna förklara skillnaden på ett grundämne och en kemisk förening.
• Du ska veta vad en elektronparbindning ( kovalent bindning) är.
• Du ska i stora drag förstå hur molekylföreningar bildas.
• Du ska veta hur en positiv respektive negativ jon kan bildas från en atom.
• Du ska veta hur positiva och negativa joner kan paras ihop och bilda salter.
• Du ska veta vad som menas med ädelgasstruktur.
• Du ska kunna genomföra experiment utifrån en hypotes och formulera resultatet i en laborationsredogörelse.
• Du ska känna till olika typer av elektromagnetiska vågor och deras olika egenskaper.
• Du ska känna till begreppet radioaktivitet.
• Du ska känna till alfa-, beta- och gammastrålning och hur man kan stoppa de tre olika strålningstyperna.
• Du ska veta vilka ämnen som bildas vid alfa respektive beta sönderfall om du vet utgångsämnena.
• Du ska kunna förklara skillnaden på fission och fusion.
• Du ska känna till Kol-14-metoden och veta vad den kan användas till.
• Du ska kunna åldersbestämma ett fynd med hjälp av kol-14-metoden om du har tillgång till ett diagram som visar kvarvarande del av kol-14 atomer.
• Du ska veta hur Sveriges kärnkraft är uppbyggd och hur man tänker ta hand om kärnavfallet som uppstår vid produktionen av el.
• Du ska veta hur el produceras i ett kärnkraftverk.
• Du ska känna till begreppet isotop.
• Du ska känna till begreppet halveringstid.

 

Vilka förmågor ska du träna? 

• Du ska utveckla din förmåga att använda kunskaper i kemi och fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.
• Du ska kunna genomföra systematiska undersökningar
• Du ska kunna använda kemins och fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället

 

Undervisning och arbetssätt

• Du deltar aktivt i undervisningen och deltar i samtal och diskussioner.

• Du genomför de laborationer som ska göras och dokumenterar dessa.

• Du besvarar arbetsuppgifter som ska göras och lämnar in dessa.
• Du genomför de kunskapskontroller som sker under arbetsområdet.
  
  

Aktiviteter:

• Gemensamma genomgångar av olika delmoment.
• Laborationer och dokumentation av dessa.
• Förklarande filmer.
• Arbete i Gleerups fysik och kemi.
• Arbete med arbetsuppgifter till området.
• Diskussioner om centrala ord och begrepp och etiska ställningstaganden.
  
  

Elevinflytande:

 Listan med saker som du ska kunna är lång. Som vanligt kommer vi anpassa utmaningen efter dina behov. Jag förväntar mig att vi pratar med varandra och finner en lämplig utmaning för dig och utifrån det anpassar utmaningen för att göra arbetet både intressant och utmanande. Under diskussioner har vi som vanligt en rubrik och ni styr vart hän som samtalet tar vägen under lektionstillfället. Det du och klassen är intresserad av kommer vi diskutera mer och det ni inte intresserar er kommer vi prata mindre om. Som vanligt måste vi dock prata om de mål som området har och de kunskaper ni kommer behöva ute i samhället.

Bedömning:

Skrivuppgift i kombination med laborationer. De ska dokumenteras enligt de "regler" som finns inom vetenskapen. Diskussioner och samtal kan komplettera dessa skriftliga rapporter. 

Under diskussioner i klassrummet bidrar du med dina tankar och tränar då på att använda begrepp och försöker alltid använda resonemang som är vetenskapliga. 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
• Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.

Kriterier

• Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
• I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
• Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
• Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
• Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven använder fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning.
• Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
• Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
• Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.