Stormaktstiden

”Du gamla du fria”. I andra versen sjunger vi ”Du tronar på minnen från fornstora dar, då ärat ditt namn flög över jorden”. Det är förstås stormaktstiden vi sjunger om i versen. Har du tänkt på det?

Visste du att Sverige en gång var det tredje största landet i Europa?

Visste du att Sverige på 1600-talet nästan ständigt låg i krig?

Visste du att Sverige hade en drottning som blev drottning vid sex års ålder?

En gång i tiden var Sverige ett av de största och mäktigaste länderna i Europa. Vad var orsakerna bakom detta och hur kommer det sig att vi inte längre är det? På 1600-talet hände mycket som förändrade Sverige och denna tid brukar vi kalla för stormaktstiden. Sverige hade då stor makt i Europa och krigade till sig landområden.

Vi ska tillsammans ta reda på och förstå hur denna tid av krig påverkade människorna i vårt land och också lära känna några historiska personer under Vasatid och Stormaktstid.

Syfte - Varför?

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Centralt innehåll - Vad?

Under detta arbetsområde kommer du utveckla dina kunskaper om:

• tidsbegreppet stormaktstid
• historiska personer och händelser som till exempel Gustav II Adolf, drottning Kristina och Vasaskeppet
• diskutera likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med idag.
• historiska begrepp
• Tidslinjer

Vilka förmågor ska du utveckla "the big 5"?

• Analysförmågan: Du ska visa att du kan beskriva olika orsaker till och konsekvenser av förändringar i samhället, hur människor levde och bodde och varför de gjorde som de gjorde på denna tid. Du ska också visa att du kan se samband mellan olika tidsperioder. Du ska dessutom visa hur vår tid har påverkats av tidsepoken genom att ge exempel. Du ska visa att du kan använda dig av en historisk källa och med hjälp av den kunna dra slutsatser om hur människor levde på denna tid.
• Den kommunikativa förmågan: När vi samtalar och diskuterar i klassen ska du visa att du kan ställa frågor och framföra och bemöta åsikter. Vid dessa tillfällen ska du visa att du har faktakunskaper som handlar om tex Stormaktstiden (underbyggda resonemang).
• Den begreppsliga förmågan: Du ska visa att du kan använda historiska begrepp när du skriver, samtalar eller diskuterar olika kunskapsområden som har med historia att göra.
• Procedurförmågan: Du ska visa att du vet var du kan hitta information och kunna skilja mellan fakta och värderingar.
• Metakognitiva förmågan: Du ska kunna visa på spår av historien i vår tid och med hjälp av dessa spår kunna berätta något om historien.

Arbetssätt - Hur?

Vi kommer arbeta på följande vis:

• Gemensamt läsa faktatexter ur läroboken
• Svara på frågor kopplade till den lästa texten
• Se film
• Diskussionsfrågor enligt EPA (ensam, par, alla)
• Arbeta med tidslinjer
• Kunskapskontroll
• Ha "intervjuer" med viktiga personer ifrån tiden

Bedömning - Vad kommer bedömas?

• Din arbetsinsats på lektionerna
• Din aktivitet i klassrumsdiskussionerna
• Din kunskapskontroll

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.