Forna civilisationer

Vi vet att samhället utvecklas och att vi får ny teknik, men hur såg det ut förr i tiden? Vad ansågs som ett modernt samhälle då och vad gjorde tonåringarna på sin fritid?

Vad ska vi arbeta med?

För att vi ska förstå varför världen ser ut som den gör idag så kommer vi att blicka bakåt i tiden till hur det var under tidsperioden ”Antiken”. Vi kommer att titta på några likheter och skillnader mellan Antika Grekland och Romarriket, vilket ger oss en förståelse till varför exempelvis demokratin ser ut som den gör idag samt hur synen på kvinnor och män har förändrats beroende på vart i världen man befinner sig.

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att läsa både individuellt och ha högläsning ur historieboken, sidorna 16 - 73. Vi kommer bryta av läsningen med olika uppgifter som exempelvis jämföra de olika forna civilisationerna med varandra och mot dagens samhälle. Lektionsaktiviteterna kommer vara både individuellt som i par eller som gruppuppgifter, så det är av stor vikt att ALLT material tas med på lektionerna. 

Vecka	Lektion 1	Lektion 2	Lektion 3
12		Högkulturer växer fram (s. 16 – 20)	Det gamla Egypten (s. 22 – 26)
13	Det gamla Grekland (s. 35 – 40)	Aten – världens första demokrati (s. 41 – 45)	Atens guldålder (s. 47 – 52)
14	L	O	V
15	Det romerska riket (s. 55 – 59)	Från republik till kejsardöme (s.60 – 65)	Den romerska familjen (s. 66 - 68)
16	Romarriket faller sönder (s. 69 – 72)	Genomgång på hur man analyserar orsaker och konsekvenser	Genomgång hur man analyserar skillnader och likheter
17	Repetera	PROV	INTRO: Kolonialism & frihetskrig Kolonialismen(104-107)

Vad ska du lära dig?

När detta ämnesområde är slut förväntas du kunna…

1. Du ska kunna göra jämförelser mellan olika forna kulturer (gamla samhällen) deras uppkomst och utveckling, här specifikt Antika Grekland och Romarriket

2. Du ska känna till historiska personer som exempelvis; Farao, prästerna och deras maktställning, Homeros, Sokrates, Alexander den store, Julius Caesar och Augustus samt städer som Babylonien, Kreta, Aten, Sparta, Kartago och Pompeji.

3. Du ska kunna förklara typiska drag i Antika Grekland och Romarrikets period och vad det har för betydelse för oss idag.

4. Du ska kunna förklara hur människors villkor och värderingar (åsikter) påverkades av den tid de levde i (Antika Grekland & Romarriket)

5. Du ska kunna diskutera varför Grekland blev ett mäktigt rike och varför det föll sönder (orsaker och konsekvenser)

6. Du ska kunna diskutera varför Rom blev ett stort rike och varför det föll sönder (orsaker & konsekvenser)

7. Du ska kunna diskutera hur barn och kvinnor har haft det i Grekland och Rom, vilka likheter och skillnader finns mellan dem. Vilka likheter och skillnader det finns mellan dem och oss.

8. Du ska kunna diskutera vad som gör att de gamla grekerna och romarna har andra åsikter än de vi har.

9. Du ska ha en förståelse för historiska källor och hur gamla samhällen har påverkat oss (vad finns kvar av dem idag).

10. Du ska kunna diskutera hur historia används på olika sätt idag – exempel vad gör vi för historiska saker idag.

11. Du ska kunna använda historiska begrepp när du diskuterar (ex; folkförsamling, rådet, kolonier, kontinuitet och förändringar)

12. Du ska kunna använda historiska källor för att diskutera om hur människor levde.

Nedan ser du ...

... det centrala innehållet för detta ämnesområde

... vilka delar av kunskapskraven som står i fokus för vårt arbete samt bedömningen av dina kunskaper

Läroplansmål

Centralt innehåll

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk­ mord.
• Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del under­byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning­ ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa sam­band mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och rela­tivt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl under­ byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning­ ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.