Stackens pedagogisk planering fokusområde Matematik

Inom detta fokusområde vill vi fokusera på lärande om rummet där geometri, tid och mätning även har en central del. Matematiska begrepp är viktiga för att stödja och utmana barnen i deras förståelse. Barnen ska även ges möjlighet att använda matematiken för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.

Varför? Koppling till läroplan(1 till 3 mål). Varför ska vi välja just detta innehåll? (Utifrån barnens förmågor, förståelse och intressen.)

Vi ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förståelse för rum, tid och form och grundläggande egenskaper hos mätning samt förmåga att urskilja, uttrycka och undersöka matematiska begrepp och samband dess emellan. Barnen ska även ges förutsättning för att utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.

Detta är det område inom matematik som vi arbetat minst systematiskt med och vill vidareutveckla. Att detta är ett område som vi behöver arbeta mer med märks även då barnen beskriver vad matematik är så är just detta ett område som inte nämns (förutom former) som matematik. 

Vad? Vad vill vi barnen ska få erfara/lära? Vad är barnen intresserade av? Vad har barnen delaktighet och inflytande i? Lärande objekt: Vad riktar vi barnens intresse mot, utvecklar deras förståelse för och undervisar om?

Vi vill arbeta med barns lärande om rummet- där form, tid och mätning även är centrala delar. Utgångspunkt kommer tas i det som barnen visar intresse gentemot där situationer från barnens lek eller samtal i vardagen ska lyftas och användas i utformningen av undervisningen. Temasagan kommer användas för att öppna upp för olika utforskande dom utforskande av kartor samt att vi använder oss av karaktärerna ge barnen olika problemställningar som hur stort är vårt samlingsrum egentligen?

Vad ska barnen få erfara/lära på utbildningen? Till exempel pedagogiska miljöer.

Hur? Vilken metod ska jag använda för att skapa bästa tänkbara förutsättning för lärande? Koppling till teorier och beprövad erfarenhet. Vilka kunskaper behöver jag skaffa mig? Hur gör vi det möjligt för barnen att nå målen? Hur skapar vi/ser lärmiljön ut? Hur utvärderar vi/tar vi reda på om målen uppfylls?

Kartor kommer användas som ett övergripande temai arbetet med att ge barnen förutsättningar att utveckla sin förståelse för rum, tid och form och grundläggande egenskaper hos mätning. I skapandet av kartor vill vi börja med det lilla och välkända rummet för att sedan öppna upp för mindre känd mark så att barnen i sin egen takt kan utmanas i sin uppfattning om sin omgivning. Arbetet kommer att avslutas med en skattjakt. För att kommunicera om rumsförståelse med andra barn och vuxna behöver barn sätta ord på rumsbegreppen. Dessa ord beskriver ”placeringen i relation till något” (Solem & Reikerås, 2004 s.69). Placeringsorden anger avstånd, riktning, slutenhet, ordningsföljd och orientering i rummet. Placeringar kommer vi använda i lek där barnen ska placera ut sig självaeller ett objekt i förhållande till placeringskortet, i skapandet av kartor och i samtal kring kartor men också att vi uppmärksammar det ytterligare vid måltid, ex ”kan jag få en sak som är placerad mellan mjölken och brödet?”. 

Barn behöver få möjlighet att lära sig förstå vad det innebär att mäta. Mätning handlar om att med hjälp av mätredskap och måttenheter komma till ett mätetal och det är detta som är mätandets princip, att kunna jämföra en storlek med en annan storlek och att komma på hur många mätenheter det finns plats för. Det innebär att referenspunkten inte förändras utan behåller samma längd från ett tillfälle till ett annat. Hur exakt resultatet blir beror på situationen och mätinstrumentet, detta innebär att mätningen inte alltid är exakt eller uttryckt i siffror. För att barn ska utveckla förståelse för mätandets princip måste de få många olika möjligheter att först laborera med icke formella mätverktyg, för att senare kunna använda standardiserade mätinstrument  (Sterner & Johansson, 2006). Mätning handlar först och främst om att jämföra menar (Solen & Reikerås, 2004, s, 205-207) och jämförelseord som, lång, kort, hög, låg, mycket, litet är viktig för barnen för att kunna beskriva skillnader och likheter och desto fler begrepp de har tillgång till desto precisare kan de vara. Även tid kan mätas och kan beskrivas med olika begrepp som år (100) dagar, (idag, igår och i morgon), tidsord (först, sist) men också fart som (snabb, långsam). Vårt språkbruk kommer vara en central del i arbetet för att stödja och utmanas barnen i deras förståelse, lägesord, ord kopplad till tid, avstånd och form. Barnen ska ges möjligheter att laborera med olika sätt att mäta och reflektera kring de olika resultaten för varför får vi olika resultat om en mäter med fötterna och en möter med mjölkpaket? Och vad innebär det?

Vi kommer ha planerade undervisningssituationer men vi kommer även ta tillvara på de spontana situationerna som uppstår i bland annat lek för att lyfta matematiken. 

*Sterner, G. & Johansson, B. (2006). Räkneord, uppräkning och taluppfattning. I E. Dover- borg & G. Emanuelssohn (Red.) Små barns matematik. Göteborg: NCM. 

Heiberg SolemI,. & Reikerås, E. (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur och kultur.

Hur planerar vi att arbeta med: Normkritiskt förhållningssätt, flerspråkighet, hållbar utveckling, Grön flagg, kulturell mångfald, estetiska lärprocesser, digital kompetens, motorik och hälsa samt värdegrund.

Använda olika språk för att räkna och var uppmärksam på att lägesorden används olika på olika språk. Exempelvis pennan är i soffan, pennan sitter på handtaget. 

Digital kompetens- Använda appar, livet i mattelandet, projicera upp kartor, kameran på ipadsen för att ta kort på hur vår omgivning ser ut och öppna upp för reflektion.

Estetiska lärprocesser och motorik- Skapa kartor med olika material, använda kroppen för att utforska rummet genom bland annat hinderbana. 

För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.

• Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen.
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området.
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
• Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att diskutera hemma tillsammans med sina barn.