Alla årskurser
Nolskolan, Ale · Senast uppdaterad: 30 januari 2019
Pedagogiskt mellanmål
I paviljongen går en årskurs ett och en årskurs två. Mellanmålet är ett stående inslag på fritids och för paviljongen är bambatiden 14.10 – 14.30. När vädret tillåter så äts mellanmålet på fredagar ute på skolgården gemensamt med de andra avdelningarna.
Socialt samspel
Turordning (att kunna stå i kö)
Berättande (början, mitten, slut)
Förståelsen för hur viktigt det är att äta mellanmål för att orka hela dagen.
(ur LGR11, kap. 4)
Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.
Livsstilens betydelse för hälsan, till exempel hur kost, sömn och balansen mellan fysisk aktivitet och vila påverkar det psykiska och fysiska välbefinnandet.
Vi samlar alla barn nedanför trappan utanför bamba. Här släpper vi in eleverna i mindre grupper för att minska kötiden till toaletterna för handtvätt. Detta kan ske genom lekar. Exempelvis kan eleverna få gå in utifrån färg på kläder. När barnen har tvättat sina händer går de in i bamba och ställer sig i matkön. När eleverna har tagit sin mat sätter de sig vid de bord som är tilldelade paviljongen. Vi pedagoger har valt att ha en tid (ca 10 minuter) när man tidigast kan lämna mellanmålet. Denna tid är ej fast utan fastläggs vid varje mellanmål i dialog mellan oss pedagoger. Vi pedagoger sätter oss vid olika bord. Vi har valt att ej ha fasta platser utan eleverna sätter sig var de vill. Förutom att vi har ett 4-personers bord till en personal samt 2 elever som är fasta platser.
Samtalen som sker vid borden styr barnen över. Efter man har ätit klart och pedagogen säger att man får lov att gå, slänger man sitt skräp, lämnar in sin disk, hänger upp stol samt torkar sin plats.
Socialt samspel: Antalet konflikter. Att man kan umgås även med de elever som man vanligtvis inte umgås med.
Turordning: Antalet konflikter i kösituationer.
Berättande: Att man berättar med alla delar för att alla ska förstå berättelsen. Att alla får komma till tals och får sin tid att berätta.
Näringens betydelse: Att eleverna äter något, oavsett vilket mellanmål som serveras.
Ljudnivån.
Samtalen vid borden. Vi tycker att alla har möjlighet att deltaga i samtal utifrån sin förmåga.
Antalet konflikter vid kösituationerna och i samspelet. De få som uppstår löses snabbt.
Inkluderingen när vi har ett 4-bord för med fasta platser för två elever. Vi pedagoger har dock sett att 4-bordet är en trygghet för dessa elever. Vi har inkluderingen kvar i åtanke men fortsätter att ha kvar dessa platser.
Att vi får ALLA elever att samspela socialt. De sätter sig gärna på ”killbordet” eller med sina vanliga kompisar.
I dag äter inte alla elever något vid mellanmålet. Vi fortsätter att uppmuntra eleverna att äta något.
VT2019 30/1
UTVÄRDERING
Vad har fungerat bra
Socialt samspel: Mindre konflikter, vilket skapar bättre matro.
Turordning: Nu har vi nästan inga konflikter alls i samband med kösituationer.
Då vi har skapat en bättre struktur kring kösituationen har detta gjort att konflikterna har minskat.
Näringens betydelse: Vi fortsätter prata om hur viktigt det är att äta mellanmål och vad kroppen behöver för att må bra och orka hela dagen.
Inkludering: Vi har nu lyckats inkludera dom barnen som suttit vid eget bord, dom väljer nu att sitta med dom andra barnen.
Vad har fungerat mindre bra
Socialt samspel: VI har fortfarande "killbord" som vi arbetar aktivt med att försöka få dom att välja andra alternativ.
Näringens betydelse: Fortfarande några barn som väljer att inte äta, men vi fortsätter att prata om mellanmålets betydelse.
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter