Stormaktstiden

I det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med den tid när Sverige omfattade stora delar av Östersjöområdet. Den tid som brukar kallas Sveriges stormaktstid, vi börjar redan från 1500-talet till början av 1700-talet.

Nu ska vi läsa historia från 1500-talet fram till 1700-talet. Hur såg Sverige ut då och hur ändrades det?

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

Förmågor du kommer att arbeta med:

• söka information, föra resonemang, se likheter och skillnader utifrån faktatexter om stormaktstiden

• förstå och använda historiska begrepp

• presentera ett enskilt fördjupningsarbete inom Stormaktstiden

Undervisning och arbetsformer

• Vi kommer se på film om Sveriges stormaktstid

• Läsa faktatexter och svara på tillhörande instuderingsfrågor

• Vi samtalar och reflekterar

• Du kommer få göra ett enskilt fördjupningsarbete inom Stormaktstiden

• Vi kommer också arbeta med informationssökning och källkritik inför fördjupningsarbetet

• Vi kommer avsluta Stormaktstiden med ett mindre avslutande faktaprov som ett komplement till

  ditt fördjupningsarbete.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.