Svenska/Svenska som andra språk åk 1 vt 2019

Bokstäver och ord sätter vi tillsammans ihop till meningar.
Kan du ge exempel på meningar som avslutas med tre olika skiljetecken?

1. Konkretisering av syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

Läsa

Lyssna och förstå handlingen vid högläsning

Känna igen en del ord

Känna igen bokstäver och veta bokstävernas ljud

Läsa ihop bokstäver till ord

Läsa och förstå en enkel mening

Skriva

Skriva mitt namn

Skriva av bokstäver och ord

Skriva några vanliga ord

Skriva korta meningar

Skriva enkla texter

 

Tala/Lyssna

Tala och lyssna i klassen

Återberätta en händelse, saga eller fakta från text/film

Beskriva olika saker

Ta muntliga instruktioner

Ge muntliga instruktioner

 

2. Undervisningens innehåll  

För att nå målen i svenska och svenska som andra språk i slutet av åk 1 arbetar vi med flera olika material och uppgifter:

• använda läseboken Den magiska kulan och tillhörande arbetsbok, även digitala övningar

• använda olika fördjupande läs- och skrivuppgifter efter elevens behov exempelvis Gröna boken, Kulvagnen, Klaras ordlåda

• ha läsläxa varannan vecka

• bearbeta läsförståelsen med hjälp av Läsfixarna (Spågumman Julia, Frågeapan, Fröken Detektiv och Cowboy-Jim)

• arbeta med ordbilder från läseboken

• arbeta med veckans ord  i klassrummet                                 

• ha regelbunden gemensam högläsning då vi samtalar om handlingen och jämför med egna erfarenheter. Ofta följer vi upp läsningen genom att göra tillhörande uppgifter.

• läsning i mindre grupper och enskilt

• samtala om bilder

• ha genomgångar om olika bokstavstecken (grafem) och dess ljud (fonem). Vi övar på att forma och skriva bokstäverna noga.  Vi dramatiserar/formar bokstäver med våra kroppar

• leta efter ord i vilka den aktuella bokstaven finns

• leta efter ord som tillhör olika ordklasser (substantiv, verb och adjektiv)

• använda olika skrivmaterial b.l.a. penna och dator

• skriva ord och meningar som passar till bild

• skriva gemensamma och egna texter

• språklig medvetenhet med hjälp av bland annat språklekar - stavelser, rim och bokstavsljud i ord

• spela spel, b.l.a ordbingo

• se på film och samtala om dessa (ur.se)

• sjunga bokstavssånger

• skriva enkla dikter t.ex. vinterdikt (femrading)

• läsa enkla faktatexter/se film

• skriva tankekarta 

• återberätta fakta med hjälp av tankekartan, muntligt och skriftligt

• skriva enkel faktatext

3. Bedömningsuppgifter

Elevens olika förmågor bedöms under hela terminens arbete i samband med:

• bokstavsarbete
• läseboken och andra läsuppgifter
• skrivuppgifter som kan vara både gemensamma och individuella. Det är både fritt skrivande och från läraren styrda uppgifter, även skrivuppgifter i arbetsböcker
• samtal
• diagnoser som är både muntliga och skriftliga

Under vårterminen genomför vi även det nationella bedömningsstödet som är obligatoriskt i åk 1.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.
• välja och använda språkliga strategier,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Sambandet mellan ljud och bokstav.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken, ords böjningsformer och meningsbyggnad samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Läsriktning samt bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet.
• Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till.
• Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd.
• Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets.
• Berättande texter och poetiska texter för barn. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Kriterier

• Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt.
• Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv.
• I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.
• I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven utifrån sina egna referensramar föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.