Ämnen:
Svenska som andraspråk, Svenska
·
Årskurs:
1
Flogstaskolan, Uppsala · Senast uppdaterad: 5 februari 2019
Bokstäver och ord sätter vi tillsammans ihop till meningar. Kan du ge exempel på meningar som avslutas med tre olika skiljetecken?
1. Konkretisering av syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.
Läsa
Lyssna och förstå handlingen vid högläsning
Känna igen en del ord
Känna igen bokstäver och veta bokstävernas ljud
Läsa ihop bokstäver till ord
Läsa och förstå en enkel mening
Skriva mitt namn
Skriva av bokstäver och ord
Skriva några vanliga ord
Skriva korta meningar
Skriva enkla texter
Tala/Lyssna
2. Undervisningens innehåll
För att nå målen i svenska och svenska som andra språk i slutet av åk 1 arbetar vi med flera olika material och uppgifter:
3. Bedömningsuppgifter
Elevens olika förmågor bedöms under hela terminens arbete i samband med:
Under vårterminen genomför vi även det nationella bedömningsstödet som är obligatoriskt i åk 1.
Syfte (11)
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
söka information från olika källor och värdera dessa.
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
välja och använda språkliga strategier,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll (36)
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
Handstil och att skriva med digitala verktyg.
Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
Alfabetet och alfabetisk ordning.
Sambandet mellan ljud och bokstav.
Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
Handstil och att skriva med digitala verktyg.
Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken, ords böjningsformer och meningsbyggnad samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
Alfabetet och alfabetisk ordning.
Läsriktning samt bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet.
Sambandet mellan ljud och bokstav.
Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till.
Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd.
Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets.
Berättande texter och poetiska texter för barn. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
Kriterier (6)
Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt.
Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv.
I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.
Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt.
Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv.
I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven utifrån sina egna referensramar föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter