Tema vasatiden, år 1523-1611. Vt 2021

I det här arbetsområdet kommer du att läsa om när Sverige blev en egen stat. Du kommer att stifta bekantskap med Gustav Vasa, Kristian Tyrann, Martin Luther och Nils Dacke. Du kommer att få kunskap om hur det var att leva i Sverige under vasatiden.

Mål:

Vi ska lära oss om:

• några betydande personer och händelser under vasatiden och hur de har påverkat vår tid.
• människors levnadsvillkor samt likheter och skillnader mellan barn, kvinnor och män samt jämföra med idag.
• betydelsen av att granska källor samt tolka och visa på spår från vasatiden som syns i vår tid.

Undervisning

I undervisningen kommer vi att:

• ha gemensamma genomgångar
• ha muntliga diskussioner
• läsa och parläsa faktatexter
• skriva anteckningar och mind maps
• arbeta språkutvecklande med ämnesspecifika ord och begrepp
• titta på filmer

Bedömning

Vi kommer bedöma din förmåga att :

• berätta om en central person och händelse under vasatiden och varför den personen och händelsen har betydelse.
• granska källor och kunna berätta varför en källa är mer trovärdig än en annan.
• använda ämnesspecifika ord och begrepp.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

Centralt innehåll

• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.