Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Fjärilens Mål och utvecklingsplan lå 18/19 Läslyftet

Skapad 2019-02-07 14:27 i Lillhaga förskola Nykvarn
Pedagogisk planering för prioriterade mål i LpFö utifrån självskattningen på huset.
Förskola

Utifrån vår gemensamma satsning på Läslyftet, har vi valt ett gemensamt mål.

Innehåll

Avdelningtext

Fjärilen

Prioriterat mål

Förskolan skall sträva efter att utmana och stimulera barns språk- läs- och skrivutveckling.

Delmål 

1 Högläsning, (från januari 2019)
2 Samtala om texter, (från januari 2019)
3 Berätta, (från januari 2019)

4 Läsmiljö och läsande förebilder i förskolan(från april 2019)

Nuläge

1: Vi började med att låna ett stort utbud av olika sorters böcker till avdelningen för att låta barnen få hitta böcker som de lockades av. Vi startade med att läsa så ofta som möjlighet fanns och prioriterade  också direkt fast lässtund varje dag.

Redan efter några veckor delade vi upp barnen i mindre läsgrupper där de lättare kunde få komma till tals och berätta till. Till varje lässtund försöker vi bjuda in barnen till samtal om boken och reflektera tillsammans över vad som händer i boken och kopplar det till om vi varit med om det. Vi tar en stund efter samtalet och ritar, målar eller skapar på annat sätt såsom leker det som vi varit med om i berättelsen.

Till boken "Grodan och skatten" som barnen fastnade för skapade vi egna skatter och berättade för varandra vad vi ville att vår skatt skulle vara för något. Vi skapade sedan egna sagofigurer till boken som vi använder oss av när vi berättar sagan för varandra och barnen för sina kompisar och föräldrar när de kommer och hämtar. 

Varje dag läser vi utöver den fasta tiden också så ofta vi har möjlighet, ofta direkt på morgonen och vid dagens slut. 

2 och 3: Under de dagliga lässtunderna försöker vi utmana barnen genom att ställa frågor om boken som får barnen att koppla läsandet till egna upplevelser och dela med varandra. Vi försöker få barnen att lyssna till varandras tankar och lära tillsammans. Vi läser samma saga/bok flera gånger så att barnen får chans att lära känna karaktärerna och förstå handlingen och alla nya ord och begrepp som kommer upp. Vi ser att barnen blir intresserade ju fler gånger vi berättar och lär känna sagan vilket medför att de själva vill berätta den för varandra både i anslutning till vårt boksamtal men också i den fria leken. Fler barn berättar sagan för sina föräldrar när de kommer och hämtar.

Vi har valt att dokumentera våra sagor/böcker med stöd av foton uppsatta på avdelningen som vi tillsammans med barnen samtalar om. Lässtunderna har nu blivit ett naturligt inslag i vår vardag. 

Att läsa böcker utifrån ett tema/projekt har varit fördelaktigt för de äldre barnen, där har vi växlat mellan skönlitteratur och sakprosa om rymden och barnen har med ett stort engagemang intresserat sig och utvecklat sina kunskaper, såväl rent faktamässiga som språkliga. Med de yngre barnen har vi försökt hitta en nivå som passar för dem och vi har insett att de kräver ett mer konkret material för att engagemang ska uppstå. Flanosagor och sagor med hjälp av små figurer gör berättelserna konkreta och det blir lättare för barnen att förstå, ställa frågor och ta ställning till litteraturens innehåll. Vi upplever en svårighet i att föra in sakprosa i lässtunderna med de yngre barnen och ser därför det som en fortsatt utmaning och utgångspunkt för vidare arbete, och vi ämnar göra det genom att ta hjälp av konkret material för att förtydliga och konkretisera innehållet av den litteratur som läses. 

Vi använder oss av det nya vi lär oss, både att vi använder oss av de nya orden och begreppen från sagostunden till rörelseleken och också i våra aktiviteter i skogen för att befästa och att prova på i olika sammanhang. Vad reser man i till rymden? Vad behöver man ha på sig där och varför behöver man det? Hur är det om det inte är någon luft? Vi resonerar och prövar att i fantasin resa iväg till rymden efter att vi läst och lärt oss mer. Vi ser att barnen börja  diskutera mer med varandra och får fler funderingar som vi tillsammans får klura på. Vi ser också att fler blir delaktiga i leken då vi får ett gemensamt språk.

 

Utveckling och lärande: Barnen uppmuntras till att återberätta nyss lästa sagor och att tillsammans med en vuxen skapa egna sagor, med syfte att främja skriv- och språkutveckling. Vi skapar och konstruerar utifrån sagorna vilket vi upplever ger barnen ett djupare förståelse, intresse och kunskaper kring allt vad litteraturen medför. Genom att vi nu också erbjuder barnen litteraturen via digitala verktyg via appen Ugglo får de uppleva sagan på olika sätt och följer med i boken samtidigt som de lyssnar. Flera av barnen har blivit intresserade av bokstäverna och börjat att skriva.

De äldre barnen har intresserat sig alltmer för sakprosa och vi upplever en vetgirighet hos dem, och det har då blivit viktigt för oss att ta vara på deras intressen för att främja deras utveckling och lärande. 

Barns inflytande: Barnen ges inflytande genom att ha ett stort urval av böcker att botanisera i. Vi pratar med barnen om vilka böcker som de vill läsa och röstar på den boken som ska läsas. Vi ser att högläsningen ger barnen ett gemensamt språk där alla kan vara delaktiga i boksamtalen och leken de inspireras till. 

Genom reflektion och samtal med barnen kan vi följa deras intentioner och intressen för att utveckla vår läsverksamhet. Nu är barnen med och recenserar våra böcker och berättar vilka de vill att vi lånar fler av och vad de vill lära sig mer om. Vi ser att de nu är aktiva i sina val av vad de vill läsa och vill berätta varför de vill lyssna till sagan. Deras inflytande visar sig i deras delaktighet och stora engagemang för lässtunderna.

 4 Vi läser och berättar sagorna på lugna, små samlingsplatser där vi ser och har tillgång till ett stort utbud av böcker/ sagor och där vi kan få ro till att tänka och fantisera oss bort i sagans värld. Vi lånar mysrummet på Snigelns avdelning med kuddar och inspirerande läsmiljö och har precis gjort en liten läshörna nu också inne på Fjärilen med kuddar, madrass och filtar. Vi ska utöka den hörnan så fler får plats då vi ser att barnen tycker det är mysigt att få sätta sig bland kuddar och ha en skön filt på sig då vi läser och samtalar om böckerna. 

Vi sitter ofta tillsammans på vår blå samlingsmatta på avdelningen och läser då vi är fler som lyssnar till sagan. Vi ser att vår miljö vi erbjuder barnen lockar dem till läsning och att de är så närvarande i sagan och efter att ha lyssnat kommer ihåg, återberättar och kopplar berättelsen till dem själva. Läsmiljön inbjuder barnen till att bli nyfikna och intresserade av många olika sorters litteratur vilket vi ser gör att barnen får ett stort inflytande över sina bokval och också över vad de vill lära. Vår roll som pedagoger blir viktiga för att inspirera och hitta intresse över många områden och att väcka frågor som får barnen att fundera, lyssna och resonera med varandra kring det vi läser och att se till att det finns tid för det. Vi ser att vi är viktiga förebilder för barnen i sitt läs- och språkintresse.

Utveckling pågår när barnen

1, 2,3 och 4: Vi ser att barnen inspireras till att lyssna till högläsningen och kommer ofta spontant och vill att vi ska läsa mer för dem. De har börjat "läsa" för varandra nu också i sin lek tillsammans. 

Vi vågar ta vara på de samtal som skapas under högläsningen, och utvecklar den utifrån det. 

Utveckling sker när barnen får möjlighet att reflektera, berätta och interagera under högläsningen, och vi är lyhörda och flexibla för deras intentioner. Vi samlas runt den litteratur vi läst för att reflektera tillsammans och få att få syn på det vi lärt oss och pratar om hur vi upplevt sagorna. Till hjälp har vi rekvisita och bilder till sagorna så att alla barn aktivt kan delta. 

 

Så ska vi arbeta för att nå dit

1, 2,3 och 4: Vi kommer fortsätta med våra lässtunder och boksamtal för att utveckla barnens intresse och språkförståelse ännu mer. Vi kommer att variera utbudet av högläsning med skönlitteratur, sakprosa och sagoberättelser. Vi tränar på att ställa frågor till barnen som gör att de får utmanas i sitt tänkande och lärande av nya begrepp tillsammans. 

Vi tar vara på barns inflytande gällande urvalet av böcker och deras åsikter om det utbud som finns. Barnen är med och röstar; de lägger en kaplastav som röst för den bok de vill att vi läser. Vi ser till att det finns stort utrymme för läsningen och får ta den tid som behövs så barnen upplever att de hinner klart. Vi delar upp gruppen i mindre grupper för att de ska få utmanas och få så stort talutrymme som möjligt för alla barn. Vi startade tidigt med två smågrupper men försöker nu få till tre smågrupper åtminstone en dag i veckan. De barn som sover på vår läsvilostund får en egen stund under fm. Vi tror att våra kontinuerliga lässtunder med saga, samtal och språklek kommer att utveckla och höja alla barnens språkförståelse och medvetenhet.

Vi bygger upp vår språkmiljö på avdelningen ännu mer för att få fler ställen att läsa på, mysig plats att sätta sig ner och läsa vid,och få till en läsmiljö där man kan få ro att fantisera och få leka det man upplever. 

Så här ska vi följa upp

Vi kommer reflektera kontinuerligt tillsammans med barnen och när vi pedagoger träffas på planering för att våga pröva och hitta nya sätt och ingångar för att utmana och bibehålla läslusten i gruppen. 

Uppföljning

Vi ska följa och dokumentera barnens lärande i barnens och avdelningens lärlogg i Unikum.

Reflektion/Utvärdering/Analys/Förslag till åtgärder

Vi ser nu ett tydligt resultat av vårens arbete med Läslyftet. Barnen har utvecklat ett stort intresse för litteratur, läsning, skriftspråk och berättande och vi ser hur de värdesätter lässtunderna mer nu än när arbetet började. Våra planerade lässtunder i mindre grupper har varit viktiga för att ge barnen chans att verkligen ta del av litteraturen, ett arbete som kommer fortsätta under höstterminen. I samband med läsandet har vi arbetat tematiskt på olika sätt. Barnen har dokumenterat, skapat och lärt och upplevt sagan på olika sätt och i olika miljöer. Det tematiska arbetssättet har inneburit ett lustfyllt lärande där alla barn har kunnat ta del av litteraturen på sitt sätt. Detta är en stor fördel i en grupp där olikheter berikar och ett arbetssätt vi kommer ta med oss till kommande terminer. De böcker som har lånats från biblioteket har dels varit sådana som vi har valt för att inspirera och utmana gruppen, dels sådana som barnen själva har valt för att de själva ska få inflytande över vilka böcker som lånas och läses. 

Arbetet med läsningen kommer fortgå och i de planerade lässtunderna utvecklas samtalen kring böckerna för att få en djupare läsförståelse

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: