Pedagogisk planering fokusområde Naturvetenksap, miljö och teknik VT-19

Vi vill ge varje barn förutsättningar att utveckla
förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur genom att plantera och arbeta med kompostering.

Varför? Koppling till läroplan(1 till 3 mål). Varför ska vi välja just detta innehåll? (Utifrån barnens förmågor, förståelse och intressen.)

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur.

förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

Vad? Vad vill vi barnen ska få erfara/lära? Vad är barnen intresserade av? Vad har barnen delaktighet och inflytande i? Lärande objekt: Vad riktar vi barnens intresse mot, utvecklar deras förståelse för och undervisar om?

Vi vill att barnen ska erfara och utveckla sitt kunnande om växter samt växternas kretslopp. Barnen visar viss intresse för att plantera, detta ser vi genom att de sparar fruktkärnor vid måltider och pratar om att plantera kärnorna. I våras grävde vi ner en planka med saker på, som barnen ivrigt längtar efter att gräva upp, vi vill därför använda oss av dessa intresse för att rikta barnets uppmärksamhet mot kompostering. 

Vi utgår från temaboken och studerar växters och naturens olika kretslopp, genom att plantera växter och analysera växters kretslopp samt uppmärksamma barnen på källsortering och kompostering.

Vad ska barnen få erfara/lära på utbildningen? Till exempel pedagogiska miljöer.

Vi kommer läsa böcker som tar upp ämnet och samtala med barnen om naturen och olika kretslopp i olika sammanhang under dagen. 

Hur? Vilken metod ska jag använda för att skapa bästa tänkbara förutsättning för lärande? Koppling till teorier och beprövad erfarenhet. Vilka kunskaper behöver jag skaffa mig? Hur gör vi det möjligt för barnen att nå målen? Hur skapar vi/ser lärmiljön ut? Hur utvärderar vi/tar vi reda på om målen uppfylls?

Vi utgår från temaboken och studerar växters och naturens olika kretslopp, genom att plantera och analysera växters kretslopp samt uppmärksamma barnen på källsortering och kompostering. Räven i temasagan har ett intresse för plantering och växter, vi kommer använda oss av räven som en figur som startar upp, kommer med utmaningar och leder arbetet. 

Vi kommer plantera olika bönor och studera hur miljön påverkar dess möjlighet att växa. Vi tittar närmare på rötternas funktion för växter. 

Vi gräver upp plankan och studerar/reflekterar kring varför vissa material har blivit nerbrutna och vissa är kvar. Vi skapar kompost för att synliggöra nedbrytningen. 

Larsson (2017, s. 141) med hänvisning till Esach (2006) lyfter att det är viktigt att använda begrepp kopplade till naturvetenskap för att stötta barnen i deras förståelse av naturvetenskapliga fenomen samt att barnen ska ges möjlighet att ställa hypoteser, göra undersökningar och resonera om naturvetenskapliga fenomen. I detta arbete med växter och kompostering vill vi att barnen just ska få använda den naturvetenskapliga metoden det vill säga att just ställa en hypotes, göra försök, en undersökning, få resultat och reflektera kring resultatet. Vi pedagoger har här ett viktigt arbete att ställa goda frågor, vårt sätt att ställa frågor har stor betydelse för barnens lärande. Produktiva frågor menar Elgeest (2004) stimulerar barnens aktiviteter och tankeförmåga och Lättman, Masch, Wejdmark mfl. (2014, s. 26-31) menar att dessa frågor även kan väcka barns nyfikenhet och skapa aktivitet hos barnen. Vidare menar (2014, s. 26-31) att det i vissa situationer kan vara viktigt att ge barn svar direkt när frågan ställs men att det många gånger också är viktigt att vänta med svaret en stund. Det är mellan fråga och svar som mycket lärande sker.

Litteratur:

*Larsson (2017) kapitel 7 ljud som fysikaliskt fenomen med de yngsta i boken Förskolans yngsta barn- Perspektiv på omsorg, lärande och lek. Redaktörer Pramling Samuelsson och Johansson.  

*Elgeest (2009) Kapitel rätt fråga vid rätt tillfälle ur boken Våga språnget av Wyenne Harlen. 

*Lättman, Masch, Wejdmark mfl. (2014) Leka och lära. Naturvetenskap och teknik ute. Förskola och förskoleklass. 

Hur planerar vi att arbeta med: Normkritiskt förhållningssätt, flerspråkighet, hållbar utveckling, Grön flagg, kulturell mångfald, estetiska lärprocesser, digital kompetens, motorik och hälsa samt värdegrund.

Inom detta arbete kommer hållbar utveckling vara en viktigt aspekt. Dels för att synliggöra människans påverkan på naturen genom att exempelvis slänga skräp men också för att väcka frågor om vad händer med växter när vi får en sommar som förra sommaren då det knappt regnar. 

Vi planerar att arbeta med estetiska läroprocesser för att utforska andra aspekter av rötter och maskar, hur de ser ut, rör sig.

Digitala verktyg kommer användas för att synliggöra hur växter växer där vi tar kort varje dag och skapar en film. 

För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.

• Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen.
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området.
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
• Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att diskutera hemma tillsammans med sina barn.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,