Liljeforsskolan- Berättande text åk 4

En berättande text berättar om sanna och påhittade händelser. En berättande text roar läsaren, alltså gör läsaren glad. Sagor och berättelser är exempel på berättande texter.

Konkretisering av målen 

 

Du ska utveckla förmågan att:

Träna på att en berättande text måste innehålla

• Rubrik
• Inledning (talar om vem det handlar om, var, varför och när det händer)
• Olika  händelser i rätt ordning 
• Komplikation
• Lösning
• Avslutning

Träna på att en berättande text ska ha vissa språkliga drag

• Preteritum (dåtid) 
• Första eller tredje person ("jag" eller han/hon)
• Beskrivande verb
• Beskrivande adverb
• Dialoger
• Uttrycksfullt språk
• Sambandsord

 

Arbetssätt

Vi kommer att:

• Läsa och samtala om olika berättande texter.
• Arbeta gemensamt med modelltexter och lära oss de språkliga drag som är typiska för en berättande text.
• Arbeta med exempelvis nominalfraser, verb i dåtid, tidsord, obestämd och bestämd form.
• Skriva berättande texter tillsammans med klasskamrater och enskilt. Helt utifrån egen fantasi och med hjälp av stödord i en tankekarta eller efter givna instruktioner.
• Bearbeta egna och andras texter utifrån en checklista.
• Ha textsamtal kring egna och andras texter.
• Redovisa våra berättande texter.

 

 

Bedömning

 

Du visar vad du lärt dig genom att:

• vara aktiv på lektionerna.
• skriva en individuellt berättande text. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läroplansmål

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt deras ord och begrepp.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Kriterier

• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen på ett enkelt sätt.
• Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation.
• I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett i huvudsak fungerande sätt.
• De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling.
• Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan med ett i huvudsak fungerande ord­ och begreppsförråd samtala om be­ kanta ämnen på ett enkelt sätt.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak funge­rande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.