Afrikas länder

Området behandlar Afrikas länder utifrån kartkunskap, klimat, natur, produktion, historia, sårbarhet och befolkning.

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

Området ska hjälpa dig att lära dig mer om Afrikas olika länder. Hur påverkar och påverkas människor, samhällen och miljö av varandra. Du ska också förstå hur man ska göra för att förstå världen med hjälp av olika kartor och kunna diskutera utifrån denna kunskap.

De kunskaper som behövs för att kunna jobba mot syftet är:

• karta - länder (namngeografi)
• klimatzoner – hur är vädret på olika ställen
• natur - (vegetation) vilka växter & djur som finns var
• produktion - vilka naturresurser finns, vad arbetar man med (jordbruk, industri eller?)
• befolkning - var bor människor och varför bor de där?
• sårbara platser - vad menas med sårbara platser?

De förmågor som vi ska jobba med är att kunna:

• diskutera orsaker till och konsekvenser av kartans utformning, klimatförhållandena, vegetationen, produktion och naturresurser samt befolkning
• använda kartor och geografiska källor

Bedömning - vad och hur

VAD:
Det som ska bedömas är på vilken nivå dina kunskaper om karta, klimatzoner, vegetation, produktion och befolkning. 

Även din förmåga att resonera kring orsaker till och konsekvenser av kartans utformning, klimatförhållanden, vegetation, produktion och naturresurser samt befolkning kommer att bedömas. 

Dessutom bedöms din förmåga att använda begrepp, kartor och geografiska källor. 

HUR:

1. Kartprov – ett urval av länder
2. Presentation - du ska skapa en presentation om ett land i Afrika som tar mellan 4-7 minuter att framföra. Du behöver ej presentera inför klassen.
3. Arbetsuppgift - du ska svara på ett antal frågor om sårbara platser

Undervisning och arbetsformer

Kartuppgifter – karthäfte. Datorprogram underlättar inlärningen te.x. seterra.se

Clio, NE och andra webbaserade källor

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och

Centralt innehåll

• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.