1) Lektionens presentation att titta i
2) Länk om celler
3) Fördjupning om naturlig urval och evolution
4) Mitos och meios (celldelning)
5) 25 min film om DNA, nedärvning, mitos och meios
/Alex

Material och länkar genetik

Material och länkar

Här hittar du dokumentet med uppgiften, instruktioner samt vad och hur uppgiften kommer att bedömas. Uppgiften startas den 10 April och ska vara klar den 03 Maj. Muntlig redovisning med mig sker från 26-apr. Redovisar man inte senast den 8-maj, blir det ett obligatoriskt prov den 9-maj!

Tankekarta Genetik & Evolution

Genetiken finns &ouml;verallt runtomkring oss. Genetiska sjukdomar, m&ouml;jligheterna att skapa resistenta gr&ouml;dor och kunskap om hur arter bildas. Allting beror p&aring; generna och deras samspel med omgivningen. Nedan finner du viktiga begrepp. Alla &auml;r viktiga, men utan de fet-markerade blir det mycket sv&aring;rare att h&auml;nga med och kunna beskriva saker inom genetiken:
<h2>Begrepp</h2>
GENETIK : &auml;rftlighetsl&auml;ran
EVOLUTION: hur arter f&ouml;r&auml;ndras &ouml;ver tid, dvs generation efter generation; kan leda till att nya arter bilas
Gen: arvsanlag, en del av DNA, som kodar f&ouml;r ett visst protein.
Kromosom: struktur i cellen som &auml;r b&auml;rare av arvsmassan
Ribosom: proteiner i cellen som &ouml;vers&auml;tter den genetiska koden till att bygga proteiner. De finns i cellerna.&nbsp;
DNA: molekyl som som utg&ouml;r arvsmassan
Baspar: ett par av nukleotiderna (byggstenarna) som bygger upp DNA:t (t.ex adenin A, tymin T, guanin G och cytosin C)
Genom: arvsmassan, dvs en organisms samtliga gener
<span style="display: inline !important; float: none; background-color: transparent; color: #444444; font-family: 'Helvetica Neue',Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 14px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;">Mitos: en vanlig celldelning, sker i alla kroppsceller.
Meios: en celldelning som sker i k&ouml;nscellerna (reduktionsdelning, dvs. antalet kromosomer reduceras till ett par per k&ouml;nscell)
K&ouml;nscell: &auml;gg- eller spermiecell
Homozygot: tv&aring; likadana varianter av en gen.
Heterozygot: tv&aring; olika varianter av en gen.
Dominant: anlaget som visar sitt uttryck.
Recessiv: anlaget som undertrycks (=vikande).
Intermedi&auml;r: anlaget som &auml;r lika starka, inget dominerar det andra,
Mutation: f&ouml;r&auml;ndringar i arvsanlaget (DNA:t), d&auml;r den genetiska koden &auml;ndrats, t.ex genom att en aminosyra i DNA:t &auml;ndras eller l&auml;ggs till, delar av en kromosom kopieras, &auml;ndrar ordning eller bryts loss. En mutation kan upptr&auml;da slumpm&auml;ssigt eller utl&ouml;sas av t.ex UV-str&aring;lning eller kemikalier.
GMO: Genetisk f&ouml;r&auml;ndrat organism
Naturlig urval: sortering av egenskaper; vissa egenskaper &auml;r gynnsamma i den ena milj&ouml;n vilket skapar f&ouml;rdelar, medans samma gener kan vara till nackdel i en annan milj&ouml;. Den som &ouml;verlever f&ouml;r sina gener vidare till n&auml;sta generation. Har man gener som passar bra i en viss milj&ouml;
Kloning: man "kopierar" en och samma genupps&auml;ttning, s&aring; att det blir flera individer med exakt samma gener s&aring; att det blir en samling av genetiskt likadana individer. V&auml;xter kan klona sig sj&auml;lva och vissa djur kan kl&auml;cka avkommor ur obefruktade &auml;gg, vilka &auml;r d&aring; kloner av mamman.
Fossil: djur eller v&auml;xtdelar som har bevarats i sediment &ouml;ver l&aring;ng tid
Art: en grupp individer som kan fortplanta sig med varandra och f&aring; livsduglig avkomma (t.ex en ek och en bj&ouml;rk &auml;r olika arter f&ouml;r att de inte kan bilda fertila fr&ouml;n; samma g&auml;ller t.ex en ko och en h&auml;st).
Population: en grupp av samma art som lever i ett visst omr&aring;det
Variation: f&ouml;rekomst av genetiska olikheter i en population av individer av samma art
&nbsp;
<h2>Undervisningsm&aring;l</h2>
Efter genomg&aring;ngar, filmer, diskussioner osv ska du kunna f&ouml;ljande:
GENETIK OCH GENTEKNIK
<ul>
<li>
K&auml;nna till hur cellen ser ut inuti i stora drag och att arvsanlagen finns i cellk&auml;rnan
</li>
<li>
Veta om celldelningen, b&aring;de mitos och meios.
</li>
<li>
Veta vad DNA-molekylen, kromosom och gen &auml;r.&nbsp;
</li>
<li>
Veta processen om hur anlag f&ouml;r olika egenskaper &auml;rvs fr&aring;n b&aring;da f&ouml;r&auml;ldrarna till barnen (t.ex. i ett korsningsschema).
</li>
<li>
Ha n&aring;gon k&auml;nnedom om hur anlag kan kombineras och effekterna av det.
</li>
<li>
Veta n&aring;got om och n&aring;gra exempel p&aring; &auml;rftliga sjukdomar.
</li>
<li>
Kunna ge exempel p&aring; hur arv och milj&ouml; gemensamt utformar olika egenskaper.
</li>
<li>
Kunna ge exempel p&aring; yttre faktorer som kan &auml;ndra den genetiska informationen.
</li>
<li>
Kunna beskriva vad genteknik &auml;r.
</li>
<li>
Veta vad som menas med en mutation samt f&ouml;rklara varf&ouml;r dessa &auml;r n&ouml;dv&auml;ndiga.
</li>
<li>
Kunna anv&auml;nda sig av korsningsscheman, veta vad dominanta och recessiva anlag betyder samt veta vad som menas med en homozygot och heterozygot individ.
</li>
<li>
Kunna redog&ouml;ra f&ouml;r n&aring;gra metoder som anv&auml;nds inom modern genteknik samt ber&auml;tta om n&aring;gon praktisk till&auml;mpning.
</li>
<li>
Kunna kritiskt granska medias rapportering om olika teknik med hj&auml;lp av naturvetenskapliga argument.
</li>
</ul>
&nbsp;EVOLUTION
<ul>
<li>
k&auml;nna till hur universum och Jorden sannolikt uppst&aring;tt.
</li>
<li>veta om vilka vetenskapsm&auml;n som ligger bakom.</li>
<li>
k&auml;nna till begreppet evolution, kunna ge n&aring;gra exempel som bevisa detta.
</li>
<li>
k&auml;nna till olika teorin om hur livets utveckling.
</li>
<li>
veta om jordens olika tidsperioder.
</li>
<li>
veta om sambanden mellan mutationer och evolution
</li>
<li>
kunna ge exempel p&aring; hur m&auml;nniskan p&aring;verkar evolutionen positivt och negativt med sin teknik och kultur
</li>
</ul>
&nbsp;

Biologi

Ett arbetsområde som täcker genetik, genteknik samt evolution.

 använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, 

 använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. 

 Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt. 

 Aktuella samhällsfrågor som rör biologi. 

 Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier. 

 Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer. 

 Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker. 

 Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen. 

 Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik. 

 Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin. 

 Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. 

 Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Genetik, arvsanlag och evolution

Matriser i planeringen

Uppgifter