Hem- och konsumentkunskap åk 8 hållbar utveckling

Under årskurs 8 har vi arbetat med miljö och hållbar utveckling samt konsumenters rättigheter och skyldigheter.

Kvar att göra i årskurs 9 är matlagning och andra uppgifter som förekommer i ett hem samt privatekonomi.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Skapande av egna recept.
• Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet.
• Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.
• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
• Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande.
• Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.
• Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion, resor och krediter.
• Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
• Ställningstaganden vid val av varor och tjänster,till exempel vid inköp av kläder,livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
• Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris och kvalitet.
• Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.
• Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.

Uppgifter

Inlämning klimatpåverkan

Att klimatberäkna en måltid Kopiera in och dela dokumentet med Angelica Schåman Uppgift 1-4 gör vi tillsammans. Uppgifterna 5,6 och 9 är de viktigaste att svara på. De andra uppgifterna hjälper dig besvara dem. Måltiden Biff Stroganoff med ris och paprika 1 portion 100 g Nötkött 200 g Ris 200 g Paprika (Importerad salladsgrönsak, spanien) 50 g sås (grädde) 1) Hur stor klimatpåverkan har måltiden på miljön? 100 gram nötkött har 2.7 kg Co2e 200 gram ris har 0.4 kg Co2e 200 gram paprika har 0,3 kg Co2e 50 g grädde har 0,2 kg Co2e 2,7+ 0,4 +0,3 + 0.2 = 3, 6 kg Co2e Svar: 3,6 kg koldioxidekvivalenter 2) Om alla på Gustav Adolfsskolan (300 personer) åt detta under en dag, hur stor klimatpåverkan skulle måltiden ha på miljön då? 3,6 x 300= 1080 kg Svar: 1080 kg koldioxidekvivalenter 3) Om en person kastar 1/2 portion av maten istället för att äta upp den, hur många kg Co2e skulle släppas ut i onödan då? 3,6 / 2= 1,8 Svar 1.8 4) Om hela Gustav Adolfsskolan skulle kasta ½ portion mat var hur många Co2e skulle släppas ut i onödan då? 1.8 x 300= 540 Svar= 540 kg co2e 5) Berätta varför original måltiden har så hög klimatpåverkan. Motivera. 6) Hur skulle du kunna förbättra måltiden ur ett miljöperspektiv? Byt ut livsmedel. Förklara varför det livsmedlet har lägre klimatpåverkan samt varför. 7) Hur mycket mindre skulle klimatpåverkan vara, per portion då? 8) Hur mycker mindre skulle klimatpåverkan vara om man alla 300 personer åt enligt ert förslag? 9) Förklara vad höga utsläpp av Co2e gör med miljön och varför det är viktigt att minska utsläppen. Resonera i flera led. (exempel) Höga utsläpp gör så att ________ vilket leder till ______ som i sin tur gör så att ________ därför att ________. För att förhindra det ______ och på det viset skulle _____.