Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Fysik, Kemi

·

Årskurs:

4

fysik, kemi i årskurs 4

Mårtenskolan, Lunds för- och grundskolor · Senast uppdaterad: 21 maj 2019

Till ämnet fysik har grundläggande begrepp som krafter och rörelser inom ljus och ljud, vädret, krafter, energi och mm. I ämnet kemi lär man sig hur ämnen beter sig under olik omständigheter. Det gemensamma för fysik, kemi och biologi är grunderna för naturvetenskaplig verksamhet: iakttagelse, experiment och det logiska resonemanget.

Undervisning i biologi, fysik och kemi under årskurs 4.

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas.

Du tränar förmågorna:

  • granska information,
  • kommunicera,
  • ta ställning.

Under läsåret kommer vi att arbeta med:

  • Vad är biologi?
  • Vad är fysik och kemi?
  • Naturens mönster i Sverige.
  • Ekosystem och mångfald
  • Material - vad allt omkring oss består av
  • Ljud och ljus
  • Vatten - något vi inte klarar oss utan
  • Värme och kyla
  • Luft - syns inte men finns ändå
  • Krafter - kan orsaka både spänning och rörelse
  • Vardagskemi och modeller
  • Enkel meteorologi

Arbetssätt 

Vi kommer bl.a. att arbeta så här:

  • enskilt, pararbete och grupparbete,
  • du får berätta vad du redan kan,
  • genomgångar,
  • vi tittar på film,
  • vi svarar på frågor,
  • vi läser olika texter,
  • du redovisar dina kunskaper,
  • fältstudier.

Bedömning

Bedömning sker genom muntlig och skriftliga uppgifter 
 


Läroplanskopplingar

visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

genomföra systematiska undersökningar i biologi, och

använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,

genomföra systematiska undersökningar i fysik, och

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,

genomföra systematiska undersökningar i kemi, och

använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.

Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.

Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.

Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.

Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.

Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling.

Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.

Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.

Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.

Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.

Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.

Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.

Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.

Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.

Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap.

Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

Några metoder för att dela upplösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback