Historia - Stormaktstiden, frihetstiden och Gustav III 6C VT2019

I det här arbetsområdet kommer ni bland annat lära er om hur reformationen delade människor och länder i Europa, när Sverige sågs som en europeisk stormakt, men även om hattar och mössor...

Vad ska jag kunna?

Du ska:

• Förstå tidsbegreppen stormaktstiden och frihetstiden samt vad de betyder.
• Känna till viktiga personer under den här tiden (Gustaf II Adolf, Kristina, Karl X, Karl XII).
• Känna till olika händelser (Reformationen, trettioåriga kriget, snapphanekrigen, stora nordiska kriget).
• Känna till hur Sverige växte fram (landet, områden, städer, nya gränser, Östersjöriket) och om handeln med andra länder.
• Känna till om statens framväxt och organisation.
• Känna till likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Kunna se samband mellan dåtidens (kultur, traditioner, byggnader, städer) och dagens Sverige.
• Känna till och kunna använda dig utav några källkritiska kriterier när du granskar en källa (tid, tendens).

Läromedel:

Tilldelad bok.

Länk till genomgång: https://prezi.com/view/X0vOfyeaBtCFUvRUbZi1/ 

Bedömning

Ni kommer bedömas genom ett prov och olika uppgifter som ni kommer arbeta med under lektionerna. Det ni kommer bedömas i är:

1. Hur mycket faktakunskaper du visar att du har lärt dig om denna tidsperiod, t.ex. hur mycket du känner till om reformationen, trettioåriga kriget och drottning Kristina. 
2. Hur väl du resonerar om orsaker till och konsekvenser av någon förändring eller händelse under denna tidsperiod, t.ex. att du kan resonera i flera led om hur Sverige kunde bli en stormakt.
3. Hur väl du beskriver samband i någon utvecklingslinje, t.ex. hur förändras styret av Sverige under frihetstiden i jämförelse med under stormaktstiden och varför?
4. Hur väl du kan använda historiskt källmaterial för att dra slutsatser om människors levnadsvillkor, samt resonera om vilka svagheter som finns med dessa.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.