👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Abrahamitiska religionerna 7A

Skapad 2019-03-19 08:35 i Mälarhöjdens skola Stockholm Grundskolor
Grundskola 7 – 9 Religionskunskap
"Fader Abraham, fader Abraham, fyra söner hade Abraham ... " Stop! Något är fel i den här sången. Abraham eller Ibrahim (som han heter i Koranen) hade två söner (Isak och Ismael) som i sin tur fick barn som i sin tur fick barn som i sin tur ... och efter många generationer hade de lyckats skapa tre religioner. Dessa religioner är Judendom, Kristendom och Islam och de kallas för "Abrahamitiska religioner" just därför att de alla långt tillbaka i tiden härstammar från "fader Abraham". Många gånger är det skillnaderna mellan dessa "syskon-religioner" som får mest uppmärksamhet och man kan lätt tro att de står långt ifrån varandra men så är det faktiskt inte. Precis som de flesta andra syskon har också dessa religioner en del olikheter men också en rad likheter.

Innehåll

 

Arbetsområdet

Under v.10- v.17 kommer vi att arbeta med de Abrahamitiska religionerna: judendom, kristendom och islam.  Vi kommer att studera vad som är viktigt inom de olika religionerna, vilka likheter samt vilka skillnader som finns mellan dem. Vi kommer bl a att studera religionerna ur ett historiskt och ett nutida perspektiv, viktiga personer som har varit med och format religionerna och hur det kommer sig att alla tycker att Jerusalem är en viktig stad.

I dagens samhälle finns alla dessa religioner representerade genom personer som du möter eller nyheter som du läser om på datorn eller ser på TV:n. Genom att få en ökad förståelse för dessa religioner kommer du också få en ökad förståelse för det samhälle du lever i.

Mål

Målen för detta arbetsområde är att du ska få möjlighet att utveckla din förmåga att

  • analysera kristendomen, islam och judendomen samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • analysera hur dessa religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället 

Arbetssätt 

- Vi kommer att fylla i och jobba med lotusdiagram för att samla basfakta och kunna jämföra mellan religionerna.

- Vi kommer att se utvalda filmer och diskutera mer ingående hur religioner kan forma och påverkar ens identitet och vardagliga liv.

- Vi kommer även att göra olika urkundsövningar för att träna oss i att förklara samband mellan urkunderna och de centrala tankegångarna och olika handlingar du utför som troende.

Tidsplan (preliminär)

V.10: Vi går igenom religionernas gemensamma historia myten om Abraham. (2 lektionspass, YAM-enkät på torsdagen)

V.11-12. Vi jobbar med Judendomen, fyller i lotusdiagram, diskuterar centrala tankar i den judiska tron samt jämför hur det är att leva i ett samhälle och tillhöra en minoritetsreligion/grupp respektive ett samhälle där du tillhör majoritetsgruppen.

V.13-14 Vi jobbar med Islam.

V.15 Sammanfattar Kristendomen med hjälp av lotusdiagrammet och gör ett förhör på torsdagen. 

V.16 Påsklov

V.17 Fördjupningsarbete i grupp redovisning på torsdagen

Bedömning 

Skriftligt prov torsdag v.15. samt ett fördjupningsarbete som du redovisar muntligt efter påsklovet. Tänk på att du även kan visa att du har kunskaper under lektionerna om du är aktiv och deltar i diskussionerna. Ta hjälp av instuderingsfrågorna som du hittar längst ner i denna planering efter länktipsen.

 

Länktips (uppdateras under momentets gång)

Filmer:

- På SLI finns denna serie som ni kan se utvalda delar av om ni vill.

- Filmen om Judendom som vi såg på lektionen hittar ni här

Lärargenomgångar:

- Islam: 

De fem pelarna och de två inriktningarna

Islam historia

- Judendom:

Centrala tankar, levnadsregler och inriktningar

 

Testa dig själv quiz, begrepp och frågor:

- Judendom:

Quiz fakta och begrepp

Quizlet

- Islam 

Quiz fakta och begrepp

Quizlet

Övrigt material:

- NE.se som du kan skapa en inloggning till i skolan har sajten världens religioner.

- På so-rummet.se kan du både läsa och ta del av mer info.

 

 

Instuderingsfrågor Abrahamitiska religionerna

Judendom

1. Vem är jude/judinna?

2. Förklara betydelsen av sabbat för judar.

3. Varför är omskärelsen en viktig rit inom Judendomen?

4. Hur många regler kan en väldigt konservativ jude följa? 

5. Varför bör man inte blanda kött och mjölkprodukter?

6. Hur skiljer sig synen åt på följande områden beroende på om du tillhör liberal/reform, konservativ respektive ortodox judendom:

a. Lagarna i Toran

b. Hur gudstjänsten ska utföras

c. Att bära kippa

7. Varför är Judendomen den minsta världsreligionen?

8. Läs på ditt lotusdiagram om Judendomen.

 

Kristendom

9.Vem är kristen?

10. Förklara vad treenigheten betyder.

11a.Vad är synd enligt kristen tro?

11b. Hur får man förlåtelse för sina synder enligt protestanter respektive katoliker?

12. Läs på ditt lotusdiagram om Kristendomen.

 

Islam

14. Vem var Muhammed?

15a. Ge några exempel som visar  att Mecka är en helig plats för muslimerna.

15b. Varför är Mecka en helig plats för muslimerna?

16a. Berätta om islams fem grundpelare vad/hur/när och varför utför man just dessa handlingar?

16b. Hur påverkar dessa riter en muslims liv i ett samhälle där Islam är en minoritetsreligion?

17. Även i vardagslivet har den troende muslimen många regler att följa. Om du och din familj hade varit riktigt troende muslimer. a) Vad hade ni fått äta/inte äta? b) Vad har ni behövt tänka på när det gäller kläder? c) Hur hade ni firat gudstjänst?

18. Läs på ditt lotusdiagram om Islam.

 

Jämförande frågor

19. Nämn 5 likheter och 5 skillnader som de Abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom och islam) har gemensamt.

20. Jämför lotusdiagrammen och de olika rubrikerna med varandra. T.ex.

a)  Hur ser de på Jesus? Vad är den största skillnaden?

b)  Vilka platser och personer är heliga? Vad är det som gör en plats eller en person helig?

c)  Vad avgör vad händer efter döden? Vad vill man uppnå genom att

 

21. Vilka likheter och skillnader finns det mellan levnadsreglerna i de Abrahamitiska religionerna

 

 

Uppgifter

  • Lotusdiagram

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
    Re
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
    Re
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
    Re
  • resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
    Re
  • Centralt innehåll
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
    Re  7-9
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
    Re  7-9
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
    Re  7-9
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
    Re  7-9

Matriser

Re
Abrahamistiska religionerna

E
C
A
Kunskap om världens religioner
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligio­nerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Likheter och skillnader
Dessutom för eleven enkla resone­mang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­ åskådningar.
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Påverkan på samhället
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållande­ vis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutveck­lade och väl underbyggda resonemang.
Livsfrågor/åskådningar
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av reli­gioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sam­manhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyan­serade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Etik & moral
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Informationssökning & källkritik
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka infor­mation om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informa­tionens och källornas trovärdighet och relevans.