Vi inleder gemensamt med genomgångar, uppgifter, film och diskussioner. Vi uppmärksammar likheter och skillnader i sättet att leva då och nu. Efter detta behandlar vi antikens Grekland och Romarriket. Du kommer att få göra ett eget arbete. Momentet avslutas med en skriftlig bedömningsuppgift.
Preliminär tidsplan
v.18 Vad är historia? Introduktion och bakgrund. Repetition av människans äldsta historia
Flodkulturer och högkulturer, genomgångar, film
v. 19-20 Antikens Grekland, genomgångar, diskussioner, film och uppgifter
Bedömningsuppgift på temat "antikens Grekland".
V. 21- 23 Genomgång och film om Romarriket. Eget arbete om Romarriket. Historiks källor, vad är det?
Bedömning – Vad som skall bedömas och hur det går till. Kopplade kunskapskrav
Ni kommer visa hur långt ni nått i er kunskapsutveckling genom en bedömningsuppgift om antikens Grekland och ett arbete om Romarriket.
Dessa konkreta mål skall du arbeta för att nå.
Få kunskaper om hur historia kan beskrivas och användas på olika sätt.
Få kunskaper om människans äldsta historia och vägen fram till flodkulturernas framväxt .
Kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången från jägarsamhälle till bondesamhälle.
Förstå hur en högkultur uppstår samt kunna något om den samhällsindelning som uppstod i de första högkulturerna.
Kunna redogöra för grundläggande fakta om de första högkulturerna.
Beskriva högkulturerna och vilket arv de har lämnat åt oss i modern tid.
Känna till vad som var typiskt för de grekiska stadsstaterna.
Kunna beskriva något om den grekiska kolonisationen av Medelhavet.
Känna till något om den grekiska gudavärlden.
Kunna redogöra för varför man kallar Aten för världens första demokrati.
Kunna göra en jämförelse av livsvillkor och styrelseskick mellan Aten och Sparta.
Kunna ge exempel på sådant som lever kvar från det antika Grekland.
Känna till hur den romerska republiken fungerade och hur den ersattes av ett kejsardöme.
Förstå hur Romarrikets kultur uppstod och varför det gick under.
Känna till några av de mest kända gestalterna i Roms historia, som t.ex. Caesar och Augustus.
Ha kännedom om romersk byggnadskonst.
Veta hur den romerska familjen fungerade med avseende på mannens och kvinnans ställning och kunna jämföra kvinnors och mäns levnadsvillkor i Rom med andra perioder.
Kunna ge exempel på sådant som lever kvar från det antika Rom.
Att kunna diskutera Rom som supermakt och jämföra med andra supermakter, tex vad skapar en supermakt och vad får den att gå under?
Få insikter i vad historiska källor kan berätta om människors livsvillkor .
Utveckla din förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera olika källor.
|
|||
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 | Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 | Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 | |
---|---|---|---|
1.
|
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
|
Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
|
2.
|
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
|
Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
|
Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl under byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
|
3.
|
Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
|
Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
|
Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
|
4.
|
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
|
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
|
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
|
5.
|
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
|
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
|
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
|
|
|||
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 | Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 | Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 | |
6.
|
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl under byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
|
8.
|
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
|
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
|