Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Stormaktstiden 1611-1718

Skapad 2019-04-18 12:38 i Ornäs skola Borlänge
Stormaktstiden
Grundskola 5 Historia
Kunskaper i historia ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid. Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år, från början av 1600-talet till början av 1700-talet. Detta arbetsområde handlar om den spännande stormaktstiden då Sveriges rike växer. Vi arbetar med Stormaktstiden mellan v18- 22, Prov måndag vecka 23.

Innehåll

 

Så här arbetar vi:

 -  Vi kommer att se fakta filmer.

 - Läsa i läroboken Puls Historia och svara på tillhörande frågor.

 - Vi samtalar och reflekterar.

 - Eleverna kommer att göra ett enskilt fördjupningsarbete inom Stormaktstiden, t.ex. om Gustav II Adolf, drottning Kristina, Karl XII, Vasaskeppet, häxjakten, trettioåriga kriget,  snapphanarna m.m. Eleverna kommer själv få välja vilket område som man vill fördjupa sig inom. 

 - Vi kommer också prata om informationssökning och källkritik inför fördjupningsarbetet

 - Ni kommer få redovisa ert valda fördjupningsarbete i mindre grupper

- Vi kommer avsluta Stormaktstiden med ett skriftligt prov

 

Det här ska du kunna:

-Du ska utveckla dina kunskaper om 1600-talet och livet då så att du kan göra jämförelser mellan dåtid och nutid.

-Du ska kunna resonera om hur levnadsvillkoren har förändrats och orsaker till förändringarna.


Du ska känna till:

-Att år 1611-1718 kallas för stormaktstiden.

-Några svenska kungar; Gustav II Adolf, Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII samt drottning Kristina.

-Vad stormaktstiden har betytt för Sverige idag.

-Vasaskeppet.

- Livet som soldat.

-Vilken del Sverige hade i trettioåriga kriget.

-Häxprocesser.

-Hur Sveriges gränser förändrades under stormaktstiden.

-Ord och begrepp som används om stormaktstiden.

 

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
    Hi  4-6
  • Den svenska statens framväxt och organisation.
    Hi  4-6
  • Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
    Hi  4-6
  • Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
    Hi  4-6
  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
    Hi  4-6
  • Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
    Hi  4-6
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
    Hi  4-6
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
    Hi  4-6

Matriser

Hi
Stormaktstiden

E
C
A
Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händel­ser, personer och tidsperioder.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: