Historia åk.6

I åk 5 så läste ni om Medeltiden.
Nu är vi framme vid Stormaktstiden och Frihetstiden
Under Stormaktstiden är Sverige som störst, vi styr många hamnar i Östersjön. 1600-talet är ett århundrade av krig, det 30-åriga kriget exempelvis. Vasaskeppet byggs.
Frihetstiden kommer runt 1700-talet och detta är en tid när freden, nya tankar och uppfinningar förändrar samhället.
Sverige får i och med detta nya grundlagar, nu styrs inte Sverige längre av en enväldig kung utan kungen styr tillsammans med riksrådet och riksdagen. Sveriges två första partier bildas: hattar och mössor.

Hur?

Vi kommer att ha genomgångar tillsammans, några inspirerande korta filmer kommer att visas. Du kommer att få arbeta i grupp men även enskilt. Du kommer att arbeta utifrån historia boken samt olika källor från internet, både texter, foton och filmer. Bedömningen sker kontinuerligt genom loggbok, där du utvärderar ditt arbete efter varje lektion. Du kommer också få göra en del bedömningsprov från skolverket. Vi kommer även att träna på begreppen nedanför. 

• Envälde
• Stormakt
• Grundlag
• Exportera
• Importera
• Inkomster
• Efterfrågan
• Flotta
• Armé
• Abdikera
• Konvertera
• Förmyndare
• Kompani
• Auktion
• Censur
• Tryckfrihet
• Frisinnad
• Kröning
• Förmån
• Ofrälse
• Avled
• Revolt
• Revolution
• Missväxt
• Växelbruk
• Konservativa
• Liberaler

https://urskola.se/Produkter/207598-Fatta-historia-kortversion-Medeltid-till-stormaktstid?cmpid=del:cl:20190423:urskola

https://urskola.se/Produkter/207589-Fatta-historia-Medeltid-till-stormaktstid?cmpid=del:cl:20190423:urskola

https://urskola.se/Produkter/207595-Fatta-historia-Frihetstid-till-industrialism

https://urskola.se/Produkter/207594-Fatta-historia-kortversion-Frihetstid-till-industrialism

https://urskola.se/Produkter/189387-Historiedepartementet/Om-serien

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.